Posts Tagged 'moral'

Vårt samhälles utveckling, del 5


Denna serie av vårt samhälles utveckling börjar här, med del 1!


Vi har i tidigare inlägg sett hur samhället utvecklades från ett klasslöst samhälle med jägare och samlare till ett samhälle med rika och fattiga indelade i olika så kallade stånd under det feodala samhället.

All historisk presentation är en fråga om urval av de händelser som är kända och dokumenterade. Eller för att tala med Arnold Ljungdal: ”Man måste väga mot varandra en nysning från Herbert Tingsten och betydelsen av angreppet på Pearl Harbor.”

Urval kan se olika ut, beroende på vad man vill lyfta fram, eller dölja. Speciellt kommer detta till uttryck när segraren i ett krig beskriver händelseförlopp och vem motståndaren var och vad den ville och uppnådde, eller inte uppnådde. Men vi ser det också, än tydligare, i hur diktaturer skriver sin historia och presenterar denna för sina folk. Gemensamt är dock att alla regimer, alla härskare, skriver sin historia så att dess egna intressen skyddas och bevaras.

Vi har sett hur skolan presenterar de historiska skeendena på ett sätt som av förklarliga skäl inte är till gagn för den icke dominerande och härskande klassens barn, men väl för det rådande samhället och att vissa historiska fakta väljs bort eller presenteras på ett luddigt och för vitala samband obegripligt sätt.

Historien kan användas för att bygga en teori om hur samhällen utvecklas och förändras, samt varför. Det kallas historieuppfattning och är ett viktigt komplement till annan samhällsvetenskap, med teorier om hur nutida samhällssystem fungerar i ett kortare perspektiv, samt vilka utvecklingssteg som i ett längre perspektiv synes möjliga, eller omöjliga.

Det finns historiker som menar att historieuppfattning är något misstänkt, att historien inte kan användas på det sättet därför att sådana teorier bygger på, som de anser, en bräcklig grund. Istället ska alla fakta samlas in förutsättningslöst, så många fakta som möjligt. Det är inte svårt att se vilka som vinner på det ena synsättet respektive det andra. Den som vill förändra ser ett verktyg i historien och de teorier som kan byggas och de som vill bevara säger, ”bevare oss från historieuppfattningens alla teorier!”

En titt på härskare och klassbegrepp

De härskande, de besuttna, de egendomsägande, produktionsmedlens ägare och de som använder sin förmögenhet som kapital i vårt samhälle, borgarklassen, vill helst inte tala om klasser. Helst vill de förneka att det finns sådana. Om de ändå talar om klasser gör de en annan klassindelning än den indelning som kan förklara något, tillföra något och fungera som filosofisk och politisk vetenskap.

Om borgarklassen alls talar om klasser, då talar den om inkomstskillnader, vilka ju är alltför uppenbara för att kunna döljas. Med borgerskapets klassbegrepp läggs dimridåer framför bakomliggande orsaker till viktiga förhållanden och faktiska maktstrukturer i samhället. De talar därför om underklass, medelklass och överklass.

Borgerskapet talar inte om klassers olika sätt att förhålla sig till produktionsmedlen och till ägandet av kapital. Det är sådant som skulle rita upp en helt annan verklighet, en verklighet att agera utifrån för de som saknar produktionsmedlen. Sådan kunskap och sådan medvetenhet är inte till gagn för deras intressen!

Allt som sker i samhället är i grund och botten avhängigt en ekonomi och all historia är historien om vår ekonomi och hur den är organiserad. Utan ekonomi, i vid bemärkelse, existerar inte ens liv, som tidigare har påpekats, och vi kommer aldrig runt ekonomins betydelse för hur samhället ser ut, hur det blev som det är och hur det fungerar eller utvecklas.

Så fort ett klassamhälle, inte i borgerskapets oanvändbara definition, har uppstått måste man i en historieanalys ta hänsyn till att den materiella produktionen dels går till att täcka alla kostnader för produktionen, dels hur det överskott som därefter återstår fördelas och används. Den sistnämnda delen kan vi kalla merproduktion.

Det är den merproduktionen som alla lever av som inte själva producerar. I det feodala samhället kan vi således urskilja adel, präster och borgare, enkelt uttryckt. I vårt moderna samhälle kan vi räkna upp förslagsvis en kulturarbetare, en soldat, en politiker, en aktieägare, en polis, en arbetslös, en åklagare, en pensionär, en lärare, eller kort sagt varenda en som inte är en arbetare i produktionen. Det är en indelning som inte tar hänsyn till vad vi har för uppfattning om dessa människor och hur de lever, endast beskriver hur mycket de kan leva på, och efter en mer ingående analys, på vilket sätt. Och det bestäms av teknisk utveckling och arbetets produktivitet.

Detta förhållande är dock ointressant i en borgerlig historiebeskrivning, därför att detta förhållande beskriver den överföring som sker från de produktiva till de ickeproduktiva samhällsklasserna och därmed dem själva!

Den i vårt samhällssystem gynnade klassen, borgerskapet, omintetgör sprängstoffet i klasskillnaderna genom den definition de har på dessa! Ty på lögner, manipulationer och duperande byggs och bevaras all makt. Gynnade slår vakt om sina privilegier på alla tänkbara sätt.

Ett sätt att förvilla och blanda bort korten är således att sudda ut betydelsen av ordet klass. Det har de lyckats med till den milda grad att det tyvärr idag krävs en förklaring av klassbegreppet. Ordets betydelse har borgarklassen förvanskat och oskadliggjort. De har stulit en del av arbetarklassens verkansfulla språk!

Vi kan då ta ett exempel som beskriver detta tydligt. Antag att det är ett evenemang med inträde. I kassan står två personer och köper tre biljetter vardera á 100 kronor. Den ene träffar strax sina båda vänner och alla tre går in och avnjuter skådespelet. Den andre ställer sig utanför ingången i hopp om att sälja biljetterna för 150 kronor. Oavsett om det lyckas eller inte så var hans avsikt aldrig att se på föreställningen, utan endast att använda sina pengar som kapital som skulle växa. Lyckas han är han framgångsrik, annars inte, men likväl ville han och försökte använda sina pengar till annat än konsumtion, nämligen att göra sig en vinst. Det är så kapitalismen fungerar, oavsett om vi accepterar det eller inte.

I dag styrs vårt samhälle av kapitalister, men givetvis kapitalister som spelar i en högre division än biljett-snubben.

Hur allting började

Under tidig medeltid hade nästan ingen pengar och framför allt, de som hade förvarade dem på kistbottnen! När pengar väl användes var det för konsumtion. Kyrkan smyckade sina kyrkor på allehanda sätt och adelsmannen köpte in dyra viner och kryddor. Men mest bytte man det ena mot det andra. Ingen använde sina pengar som kapital. Vi hade ingen kapitalism, med andra ord.

Hela filosofin på den tiden motsatte kapitalismens idé. Enligt kyrkan, som var alltings normgivare på den tiden, var alla människors handlingar goda eller onda och den som vann något i en affär begick en ond handling. Den som lånade ut en bit bröd skulle inte ha mer än just en bit bröd tillbaka. Samma sak gällde pengar. ”Vad gagnar det en människa om den vinner hela världen, men förlorar sin själ?”

Det är en intressant fråga och på den tid när handeln var liten var det lätt att leva efter den regeln. Det förekom alltså ingen kapitalackumulation. Det var samma moral i umgänget vänner emellan som i affärslivet. Ingen skulle tjäna något på en affär eftersom det då alltid var någon annan som förlorade.

Sedan dess har samhället varit i ett tillstånd av moraliskt fritt fall!

När handeln växte, behövdes pengar till fartygen, utrustningen och allt kring handelsresorna, såsom till exempel ”storköp” av varor som senare skulle bytas mot andra varor, till exempel kryddor, som skulle säljas vid hemkomsten igen. De pengarna satsades av de som hade samlat på sig pengar på kistbottnen och som på grund av de risker det förde med sig att låna ut under omständigheter såsom till exempel skeppsbrott och död, ville man ha en kompensation för risken att aldrig få tillbaka satsade pengar. Pengarna blev till kapital, på samma sätt som biljett-snubbens pengar.

Vid sidan om denna förändring i moralen, nödvändiggjord av att handeln växte till aldrig tidigare skådade mått, skedde också tekniska framsteg. Och för första gången fanns det möjlighet att producera mer än det man hade avsikt att konsumera själv, eller använda för att byta mot annat man själv hade behov av men inte själv producerade. Självhushållningens tid höll på att ebba ut och marknaden ta dess plats i historien. Utan marknad, ingen kapitalism.

Kapitalismen

Kapitalismen vann långsamt ett allt större insteg i det feodala samhälle. Det var borgerskapets ekonomi, men väl att märka, inte den härskande adelns!

Länge var kapitalismen en relativt outvecklad ekonomisk form baserad på hantverk, handel och finansmarknad, allt med betoning på just marknad! Men denna marknad hade en enorm utvecklingspotential som feodalismen stod i vägen för.

I det kapitalistiska samhället, det vi alltså i dag lever i är de huvudsakliga klasserna arbetarklassen och borgerskapet. Dessa klassers villkor är helt olika och därmed har de olika intressen att försvara.

Klassernas skilda intressen är oförenliga och står i motsats till varandra. Det som är bra för den ena klassen kan aldrig vara bra för den andra klassen, klassmässigt, objektivt och i ett såväl längre som kortare perspektiv! Detta sagt med förbehållet att i ett ytterst kort perspektiv och med många förbehåll kan intressena tyckas sammanfalla.

I nästa avsnitt ska kapitalismens framväxt beskrivas mer ingående och hur den stjälpte feodalismen över ände, samt varför det blev så.

Annonser

Skall jag taga vara på min broder?


Vi som är äldre och gått i svensk skola känner igen citatet utan att tveka. För er som inte gör det kan jag berätta att det kommer ur Bibeln.

Kain och Abel var bröder, Kain var avundsjuk på sin bror och (för att göra en lång historia kort) så dödade Kain brodern. När han kom till Herren (Gud) sade Herren till Kain: Var är din broder Abel? Han svarade: Ska jag taga vara på min broder?

Det är huvudfrågan när vi diskuterar moral, etik eller politik. Ska vi ta vara på varandra eller ska vi bara tänka på oss själva och våra närmaste? I alla stora religioner finns budet ”Allt vad ni vill att människorna ska göra mot er, det skall ni också göra mot dem”  till människorna. Ska de orden vara vägledande eller ska nyliberalismens kalla individualistiska/ekonomiska människosyn vara vårt ledljus?

Hur vi än slingrar oss kommer vi förr eller senare få svara på den frågan genom handlingar i vårt liv. I vardagen har vi en moral som vi inte behöver reflektera över, den bara finns där, men ibland ställs vi inför svåra beslut. Det är då vi tvingas reflektera över vad vi tycker är rätt eller fel….gott eller ont (mindre bra). Om vi då inte har våra grundvärderingar fast förankrade i vår identitet är det lätt att bli förvirrad av alla s.k. experter på etik och moral.

Det är enkelt att fria sig själv från ansvar för medmänniskorna….det är bara att lyssna på dem som säger ”Var och en sin egen lyckas smed” och ”De fattiga och utslagna får skylla sig själva, som valt sådana liv”. Anammar man deras ”moral” har man friat sig själv från det moraliska ansvaret för mindre lyckligt lottade medmänniskor. Det är en etik för de som vill slippa ”sin broder”. Kain dödade sin bror med en aktiv handling. I vårt soch samhälle dödar vi ofta genom passivitet när vi låter utslagna bo på gatan och nekar dem m.fl.  mat, bostad och sjukvård. Alla vet vi vad en människa behöver för att leva och i ett rikt land som Sverige finns inga hållbara ursäkter för att inte ge behövande det.

Vilken moral vi har beror på vår grundsyn på människan och livet. Våra värderingar om vad som är rätt, viktigt och nödvändigt speglar var grundsyn. Den kan vara grundad på religion, politiska ideologier eller vara omedvetna föreställningar som vi internaliserat under vårt liv.

När man frågade lägervakterna som utförde morden på judar m.fl. under andra världskriget svarade vakterna oftast ”Jag följde bara order”. När man frågade de som gömde flyktingar under samma period svarade de ”Jag vet inte”. För mig är det en klar bild som visar hur viktigt det är att skärskåda sina värderingar och fästa dom ordentligt i sitt inre. Vakterna var inte klara över sin grundsyn, de var osäkra och lydde därför ”bara order”. De som gömde flyktingar hade  djupt i sitt hjärta förankrat sina värderingar, så fast förankrat att de inte hade något annat val än att hjälpa ”sin nästa”.

Ofta gömmer sig onda handlingar bakom goda etiska uttalanden. Politiker är experter på att tala om allas lika värde och lika rättigheter. De är starkt medvetna om den moraliska skyldigheten ett samhälle har att ge alla sina medborgare bra liv, därav de fina orden. Samtidigt har de en ekonomisk/individualistisk etik i praktiken när de beslutar om lagar och regler – det är dubbelmoral eller snarast total brist på moral.

Det fria valet används som argument för att framställa det som att alla människor har lika möjligheter, men att många väljer ett liv i fattigdom och kriminalitet i stället för att förverkliga sig själva och leva goda liv håller inte. Onda eller destrkutiva och självdestruktiva handlingar har aldrig sina rötter i ett fritt val, som nymoralisterna hävdar. De individuella valen är starkt begränsade. Det inte troligt att människor väljer fattigdom, missbruk, och misär om de har fullständiga möjligheter.

Empati och förståelse är hårt sammanknutna med etik och moral. Förståelse för andras lycka och lidande, överseende med varandras fel, en generositet i mötet med varandra och en visshet om att människan är väldigt sårbar. För mig är svaret på frågan ”Skall jag taga vara på min broder” självklart. Det ska vi! Vi måste värna om varandra så att vi tillsammans kan skapa en värld där människor lever bra liv i fred och kärlek.

Harald Ofstad skriver ”Vad är då moral? Moral är att ta det allvarliga på allvar. Det allvarliga är att människor och djur lider, förtrycks och har ont. Att ta det allvarligt betyder att att man engagerar sig, skaffar sig så bra kunskaper att som tid och råd tillåter och försöker handla så världen blir mindre ond”.


SOLIDARITETSTANKEN

Bloggarna på denna sida står var och en för innehållet i sina inlägg, och alla som skriver behöver inte ha samma åsikt i alla sakfrågor. Alla inlägg skall hålla en god och saklig ton.
.
Uppgifter bör i största mån verifieras med länkar.
.
Bloggarna har inte rätt att bli alltför personliga.
.
Bloggtroll, personliga påhopp, näthat eller andra icke adekvata kommentarer kommer inte att släppas fram. De som vill kommentera bör därför hålla sig till ämnet, för att kunna upprätthålla en seriös diskussion.
.
Gemensamt för alla som skriver på denna sida är att vi bl.a. värnar om alla människors rätt att få leva under goda förhållanden.
.
Vi är alla personer med åsikter åt vänster, och gör gemensam sak med att få den borgerliga regeringen bortvald 2014.
.
Bloggen är alltid öppen för fler intresserade skribenter som vill bidra till förändringarnas vindar. Vi kan aldrig bli för många. Vi söker bloggare med hjärtat till vänster, som vill ingå i vår gemenskap.
.
Vi vill återuppliva Solidaritetstanken, för alla människors lika värde och rättigheter... Gästskribenter är också välkomna med en förfrågan om att få deltaga med inlägg.
.
Alla skribenter på denna blogg har möjligheten att vara med och föra en dialog utifrån inläggen.I de fall en kommentar önskas besvaras av specifik skribent, så skall frågan riktas direkt till den avsedda.
.
Välkommen till en öppen debatt!

ARKIV

'
The Rainforest Site

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 15 andra följare

BLOGGSTATISTIK

  • 27,912 BESÖKARE

%d bloggare gillar detta: