Lite om dagens samhälle
och ett alternativ.
Läs här!
"AUT VIAM INVENIAM AUT FACIAM" ♠ Jag ska finna vägen eller skapa den
Jag tänker på Erik Bergsten när han i TV:s ungdom stod i programmet Tekniskt Magasin, framför gigantiska datamaskiner, som för er ungdomar som inte minns, kan sägas liknas i storlek med ändlösa rader av garderober. Det var maskiner med hastigt snurrande tape-band som tvärnitade och supersnabbt snurrade igen, först åt ena hållet och sedan åt andra hållet och tillbaka igen. Dessa band, som motsvarar de i dag inte längre gångbara bandspelarbanden – även de förpassade till historiens skräphög, var den tidens motsvarighet till hårddisken i dagens datorer.
Helt lyriskt berättade programledaren för Tekniskt Magasin, Erik Bergsten, om hur många tusen beräkningar i sekunden dessa imponerande maskiner gjorde.
När jag på den tiden med stort intresse följde dessa program tänkte jag som så, ”Varför behöver vi maskiner som gör tusentals beräkningar varenda sekund. Har vi så mycket behov av det?” Det lät liksom alldeles onödigt.
Tänk vad tidena förändras.
Min dator är förvisso inte världsbäst i dag, men för att vara en vanlig PC går den inte alldeles av för hackor. Och den är en riktig superdator om man jämför med de åbäken som imponerade på Erik Bergsten för 30-40 år sedan.
På den tiden kunde man inte heller fotografera digitalt, så man var ju lite återhållsam med avtryckarfingret på kameran. Man skapade alltå inte särskilt många bilder att lagra. Och de lagrades i fotoalbum som var helt fysiska pärmar som man bläddrade i och visade för vänner och bekanta, alternativt visade på en duk om man hade dem som diabilder.
Just nu kopierar jag över mina bilder från datorn till en fristående hårddisk med en kapacitet på lagringsutrymme som Erik Bergsten inte ens kunde drömma om på den tiden och med en hastighet som måste ha låtit som ren fantasi för honom och något som en privatperson aldrig någonsin skulle ha resurser att skaffa.
Tänk vad den tekniska utvecklingen ändå har gått fort fram. De bilder jag nu kopierar över hade med den tidens teknologi antagligen tagit flera veckor och ingen normal människa hade haft råd att ta alla dessa bilder.
”Varför måste allt gå så fort?”
Eh?
Fort?
Fanken vilken tid det tar!
Tiderna förändras!
Jag och min flickvän som jag sörjer var dag, vi talade ibland om detta medan hon levde. Vilken fantastisk utveckling vi har fått vara med om att bevittna.
TV, en kanal, och samtalsämnet för dagen var, ”såg du (bla, bla, bla) på TV i går?” Det fanns ju bara en kanal och alla som hade TV hade sett samma program! Det gav gemenskap. Och en vanlig nyhetsuppläsare som Olle Björklund var en rikskändis som enbart på grund av detta kunde turnera i folkparkerna, vilket Sveriges Radio, som det då hette, inte kunde tolerera utan för det gav honom sparken!
Sen kom TV 2, sen kom reklamkanalerna, först via satellit, som ju inte staten kunde stoppa, fast man så ville. Sen krävde de kommersiella krafterna att få sända sin dynga via marknät och fick igenom sina krav kring detta.
Det började säljas telefoner vid sidan om Televerkets monopol-telefoner och Televerket varnade för att det kunde bli tekniska fel med dessa telefoner och de felen fick man betala för själv i så fall. Det var ren skrämselpropaganda, därför att Televerket räddes konkurrensen, och Televerket tvingades själva ta fram knapptelefoner som kunde konkurrera med marknaden.
TV-spel kom, PC kom, Internet kom, mobil-telefoni kom.
Jo, vi har gjort en fatastisk teknikresa från vad vi i dag kan kalla ”stenålder” till det vi i dag har. Visst är det fantastiskt!
Min flickvän och jag tog ju till oss den nya tekniken, skaffade oss datorer, mailade varandra och kunde nå varandra på våra mobiltelefoner var vi än befann oss och vi kopierade och brände skivor till varandra. Det var en tid av framsteg.
Nu är hon borta, till min stora sorg och saknad. Men en sak slapp hon att uppleva, trenden som inleddes samtidigt med att det började stå klart att hennes sjukdom skulle ända hennes liv. Hon slapp att uppleva kräftgången i den sociala välfärden som Reinfeldt så ihärdigt driver igenom tillsammans med de andra partierna. Hon slapp se med vilken raketfart samhällsutvecklingen går i motsatt riktning mot teknikutvecklingen. Den sistnämnda går fortfarande framåt och den förstnämnda går bara bakåt. Båda utvecklingarna tar sjumilasteg! Den ena utvecklingen går framåt, den andra går bakåt! Men så är ju per definition konservatismen och de reaktionära krafterna!
Alliansen, (alltså Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna), om man ska göra en jämförelse med tekniken, är på väg att återskapa en värld där vi en gång var tvungna att klara oss med gigantiska datamaskiner som inte klarade mer än några tusen beräkningar i sekunden! Välfärd, trygghet, äldreomsorg, sjukvård och skola försämras nu i kräftgång med en takt som är vida överlägsen den tekniska utvecklingens framstegstakt.
Sociala kvalitetserövringar backas nu bakåt!
Kan vi acceptera detta, att utvecklingen går bakåt? Skulle vi acceptera detsamma när det gäller tekniken? Skulle vi imponeras av att se Erik Bergsten stå i TV:s enda kanal och säga att ”Nu har vi fått fram en datamaskin som inte kan göra mera än ett par tusen beräkningar i sekunden och IBM lovar att nästa generation datorer ska bli ännu långsammare!”
När jag nu för tiden med stort intresse följde dessa nya reaktionära politiska strömningar tänker jag som så, nu tycks det som att regeringen tänker och tycker så här: ”Varför behöver vi välfärd som gör tusentals människors vardag dräglig. Det låter liksom alldeles onödigt. Har vi så mycket behov av det?”
Var är solidaritetstanken?
Välfärden monteras ned bit för bit, men i rask takt. Hörs det några protester från socialdemokratin? Inte som jag har hört i varje fall. Är det så konstigt att sossarnas opinionssiffror dalar? Nej, då är det märkligare att det tror att det beror på partiledarpersonen!
”De båda riksdagsmännen Hans Backman och Johan Pehrson hotade via LO-tidningen arbetsmarknadens parter. Om inte de frivilligt förändrade anställningstryggheten så skulle politikerna göra det åt dem.”
”Svenska arbetsgivare får alltid säga upp personal, förutsatt att de hänvisar till arbetsbrist. Det går i praktiken inte att ifrågasätta.
Däremot bestämmer arbetsgivaren inte godtyckligt vem som ska gå. Det är det som är turordningen.
Det vill Folkpartiet – och Svenskt Näringsliv – ersätta med ett system där de mest kvalificerade får företräde. Enkelt och klart, om det inte vore för en sak.”
Ut med det gamla – in med det nya!
Fast jag tycker nog att det nya är det riktigt gamla, 30-tal, kanske. Eller ska vi tillbaka ända till 1800-talet innan borgarklassen blir nöjd? Tja, vad vet jag, vad vet jag?
Jo, en sak vet jag, tillbaka till slaveriet vill de inte. För om de ska äga oss måste de se till att vi överlever så vi gör lite nytta åt dem. Man låter ju inte sin egen egendom bara dö så där utan vidare.
Så om nu sossarna inte är beredda att försvara det som de en gång byggde upp (om det nu var de som verkligen var drivkraften, ska kanske undras) är det ju lika bra att de värnar om vårt välstånd genom att agitera för slaveriets återkomst. Eller hur!
Frågan är ju om vi ens behöver parlamentarismen.
I Världens Historia 13/2011 kan man läsa en mindre smickrande kortare notis om Winston Churchill. Här är några meningar han ska ha sagt 1937 och tiden där ikring:
”Jag godtar inte att några oförrätter begås mot Amerikas indianer eller Australiens svarta, bara för att en starkare och mer högtstående ras har tagit deras plats.”
Han var alltså en rasist!
Nu är det inte så uppseendeväckande trots allt. Sverige var världsledande på rasbiologi under cirka 50 år från slutet på 1800-talet och framåt! Mycket av den ”forskning” som fanns stod just Sverige för. Vi bedrev också tvångssteriliseringar ända fram till 1975, först som så kallad ”rashygien”, vilket inte lät så bra efter att det blev allmänt känt vad som hade skett i Tyskland. Vi fortsatte med detta efter kriget, men med ”folkhälsoskäl” som motivering, vilket ju ändå var samma sak fast lät bättre.
Faktum är att Sverige inspirerade nazisterna och gav dem värdefulla ”vetenskapliga fakta” för att legitimera sina illdåd. Och det var ingalunda den redan då välkända judeförföljelsen i Tyskland som retade upp de allierade till att starta krig mot Tyskland. Judeförföljelse retade inte upp särskilt många på den tiden!
Sanningen är istället att de judar som försökte fly Tyskland inte var välkomna någon stans. USA, till exempel, skickade tillbaka de som flydde dit om de inte hade tillräckligt med pengar. Storbritannien skickade tillbaka dem till Tyskland eftersom man inte ville att de skulle ta sig vidare till Palestina där de ville bilda en judisk stat och alltså hota brittiska intressen i Mellanöstern. För detta försökte den sionistiska terrororganisationen ”Sternligan” mörda Churchill 1944.
Hur många judar som på detta sätt fick returbiljett till Tyskland för vidare transport till gaskamrarna är väl föga känt i dag. Det var för övrigt samma selektion då som nu. De välbeställda judarna kom oftast undan, de övriga förintades. Överklassen har alltid en tendens att klara sig!
Historia är är lika mycket en fråga om vad som skrivs, som vad som inte skrivs.
Fler churchillska citat:
”Jag hatar indier. Det är ett djuriskt folk med en djurisk religion.”
och:
”Vilken förbannelse muhammedanismen kastar över sina anhängare! Förutom det fanatiska vanvettet, som är minst lika farligt som för en människa som rabies är för en hund, har vi den fruktansvärda fatalistiska apatin. Resultatet är tydligt i många länder.”
Det är sådant som ogärna lyfts fram när hans hjältestatus ska finputsas. Rasismen liksom bara glöms bort! Är den oviktig, eller är det medvetet som den förtigs? Du kan ju fundera på det!
I förra seklets början hade britterna deportationsläger för svarta i Nabia. Dödssiffrorna var skyhöga. Den brittiska regeringen visste om det. De var ju de som var de ansvariga. Sett i det ljuset var inte de humanistiska idealen så höga som vi kanske tror och en judeutrotning inte så förbaskat mycket annorlunda, eller något att hetsa upp sig alltför mycket för. Inte på 30-talet!
En svart man hade rasismen att tacka för sitt liv, för att nämna något positivt. Han fick nämligen på grund av hudfärgen inte följa med på jungfruresan med Titanic.
Värre var det för några italienare. De var lägre stående än britter och fick bara åka med om de höll sig i tredje klass. Det var de människorna som till största delen omkom. Överklassen räddar sig alltid först. Talet om kvinnor och barn först gällde endast dem!
Jag tror det är viktigt att se på historien med rätt ögon. Det är viktigt att se den med tidens ögon. Och det är viktigt att hålla den i minnet! Andan var sådan på denna tid att människors värde bestämdes av hudfärg och det var inget konstigt i det. I Storbritannien såg man människor som mindre värda ju längre från Storbritannien de hade sina rötter. I Tyskland skulle man vara ”arier”. I Sverige var det inte länge sedan det fanns en rörelse som hette Bevara Sverige Svenskt, BSS. Nu är de som var aktiva i den rörelsen med i Sverigedemokraterna och vill göra invandring allt svårare. Danmark skärper sin lagstiftning för att hålla invandringen nere, Frankrike utvisade nyligen romer och Italien hade avtal med Gadaffi för att hålla afrikaner borta från Europa.
Vi får inte heller glömma att de svarta i USA behandlades åtminstone före andra världskriget i princip lika illa som om slaveriet inte var avskaffat. Om en vit slog ihjäl en svart såg polisen ofta mellan fingrarna och regelrätta lynchningar förekom i södern regelbundet. Raslagarna togs bort tack vare en outtröttlig kamp som medborgarrätts-rörelsen drev ända fram till 1968.
Apartheid var en rasåtskillnadspolitik som var inskriven i lag i Sydafrika fram till 1994. De lagarna började gälla från 1948 och är alltså inte en rest av kolonialtiden.
I Sverige motsatte sig Moderaterna svenska protester och aktioner mot denna rasdiskriminerande politik!
Den sionistiska motsvarigheten till apartheid, och som ju har likheter med nazismens tidiga judeåtskillnadspolitik har funnit starkt stöd från Folkpartiet, inte minst av Per Ahlmark.
Såväl under andra världskriget som under koreakriget och vietnamkriget slogs man mot ”gulingar”, vilka var utan större människovärde! Man talade helt öppet om ”gula faran” under det kalla kriget och syftade mest på Kina.
När vi i dag stöter på rasism och främlingsfientlighet ska vi komma ihåg att det är idéer som var utbredda tills helt nyligen, historiskt sett. Men är det inte trots allt, om vi ska vara ärliga, rasism som gör att vi så lite engagerar oss i folkmorden i centrala Afrika och en jordbävning eller ett vulkanutbrott där inte leder till mer än en fem centimeters enspalltsnotis i tidningen?
Det är då inte märkligt att rasismen lätt blommar upp igen. Därför måste vi hela tiden passa på dem som ännu har sådan idéer. Rasismen är inte död, den har bara tagit en liten andningspaus. Vi måste förhindra att den inte börjar andas igen. Tydliga tecken finns över allt på att den förbereder sig för nya djupa andetag som kan forma sig till brösttoner!
Det är bra om vi lite till mans är rasister. Det är bra för makthavarna!
Vid varje konflikt kan de om så behövs använda rasismen som vapen för att spela ut oss mot varandra och få oss att gå ut i krig mot varandra – i krig som endast makthavarna själva tjänar på. Det sker ju mitt framför ögonen på oss just nu! För visst är det lättare att slå ihjäl en ”islamist” än en kristen, och tvärt om! Och det är legitimt för en jude att bosätta sig på ockuperad mark som är palestinsk!
Socialism står för förbrödring, gemenskap, sammanhållning och internationalism. Därför sjunger vi Internationalen!
Kapitalism står för söndring och splittring. Härska genom att söndra!
Jag tror att ni, mina kära läsare, ser att genom hela det skede jag har skrivit om här ovan går rasismen som en röd tråd och den tråden utgår från överheten, inte från folket!
(Den här texten publicerades ursprungligen hos Skvitts.)