Posts Tagged 'KAMP'

Extra meddelande…… Aftonbladet bloggtjänst stänger 30 Juni


Väljer att lägga in det här extra inlägget om att Aftonblads blogg läggs ner den 30 Juni.
Fick precis reda på det. Vi kan ju diskutera det  i kommentarer under detta inlägg. Det går inte att logga in eller skriva nya meddelanden eller komma åt material ifrån 30 Juni i varje fall. Troligen så släcks väl hela tjänsten ner. Innan dess måste man backa upp eller överföra allt material till annan plattform.

CITAT:

Den 30 juni stänger vi den öppna bloggtjänst som vi erbjudit Aftonbladets läsare sedan 2005.

– Vi fokuserar på det vi är bäst på, att vara Sveriges mest engagerande nyhetskälla, säger Aftonbladets sajtchef Sigge Ennart.

– Drift och utveckling av en bloggplattform kräver stora teknikresurser, och det är inte vår kärnverksamhet.

Detta kommer det att innebära för dig som bloggar på Aftonbladet
Efter den 30 juni kommer all åtkomst till din blogg på Aftonbladet att spärras. Det innebär i att du varken kommer att kunna logga in på din blogg, skriva inlägg eller komma åt ditt publicerade innehåll efter detta datum.

VIll du ha kvar din blogg är det därför mycket viktigt att du så snart som möjligt exporterar innehållet. Detta gör du enkelt genom att logga in och använda flyttverktyget under Inställningar > Exportera.

Den fil som du sparar ner till din dator innehåller alla dina inlägg, bilder och kommentarer och är speciellt anpassad för att importeras till en WordPress-blogg. Du kan antingen välja att starta en på WordPress.com, vilket är gratis, eller installera en fristående WP-blogg (ett flertal svenska webbhotell erbjuder idag WordPress). Du kan även flytta till bloggtjänster som drivs på WordPress, till exempel Metrobloggen.

Exportfilen kan möjligen användas i andra bloggplattformar, men vi har endast testat funktionen med WordPress. 

Observera att du måste skapa ett en ny WordPress-blogg innan du importerar din backup från Aftonbladet.Och om det finns flera skribenter i din blogg, måste samtliga ha egna WordPresskonton och ha skrivrättigheter i din nya blogg. Och återigen – detta måste göras innan du genomför importen.

Det är också viktigt att du gör importen till din nya blogg innan den 30 juni, eftersom WordPress behöver läsa in bilder och annat innehåll från din gamla blogg.

För mer information om hur du gör för att exportera/importera, läs tidigare publcerat inlägg.

Om du har ytterligare funderingar, lämna en kommentar till det här inlägget. Vi gör vårt bästa för att besvara alla frågor kring flytten.

Slut på CITAT

Vårt samhälles utveckling, del 3. – Solidaritetstanken


Första inlägget inleddes med följande ord:

”Om vi inte känner till vår historia kan vi inte heller förstå vår nutid eller föreställa oss vår framtid.

Ej sällan talas det om vårt samhälle som ett tjuvsamhälle. Många ser det så – just som ett tjuvsamhälle. Många ser på samhället, ser på orättvisorna, dömer ut samhället och önskar sig ett mindre otrevligt och mer rättvist samhälle.

Tyvärr finns det också många som ser samhället just så, men utan att det leder till större reflektion än ett konstaterande att vissa roffar åt sig oskäligt mycket. De inser alltså att de offrar sin del till de som tar för sig oskäligt mycket av kakan, men det stannar vid detta därför att de inte vet hur de ska förändra.”

Förändring kräver kunskap om varför det ser ut som det gör. Vi måste alltså känna vår historia. Och vilken är den?

Historia är ett stort ämne. Allt kan inte få plats i skolans kursplan. Det måste sållas vad som ska läras ut, det sker ett urval. Vi får lära oss det som anses lämpligt för oss att veta. Vem bestämmer det?


Skolan

Innan vi går vidare med vårt samhälles utveckling måste vi ägna några rader åt skolan och se vilken funktion den egentligen har. Annars förstår vi inte varför eller på vilket vis urvalet görs. Vi förstår inte varför skolans historiebeskrivning inte alla gånger stämmer överens med den beskrivning som här följer, eller det som behandlades i förra inlägget.

Låt mig ställa ett par frågor:

Är skolan en allas rättighet? Eller är skolan något annat?

Som vi såg i förra avsnittet grundlades de flesta samhällsfunktioner vi i dag har redan i det tidiga jordbrukssamhället. Detta samhälle kom ganska fort att skiktas och splittras i vad man kan säga vara olika oförenliga intressegrupper. Redan på den punkten är skolans historieskildring luddig och frågan ”varför det blev så” lyser helt min sin frånvaro.

Ändå kan vi konstatera att det fanns de som ägde jorden och att dessa hade ett behov av att försvara sitt ägande och sina privilegier mot dem som inget av detta hade. Vi kan alltså konstatera att det fanns ägande och lottlösa. Att dessa gruppers intressen var oförenliga är väldigt lätt att förstå. Det är nämligen oförenligt att fördela jorden rättvist mellan alla och att behålla den inom en snäv grupps ägo. Det lärde du dig aldrig i skolan!

Till denna samhällsordnings upprätthållande, där vissa ägde jorden och andra ingen hade, krävdes en organisation. Vi kan kalla en sådan organisation för samhällets överbyggnad, men det lär man sig inte heller i vår skola. Det är ett begrepp hämtat ur filosofin och med ett visst mått av sprängkraft. Organisationen är staten, eller statsapparaten om man så vill.

Organisationen, överbyggnaden, tjänade och tjänar alltjämt bevarandet av rikedom och makt hos dem som har den, samt främjar ytterligare koncentration och utvidgning av denna rikedom och makt hos dem som besatt och besitter allt detta. Staten bildades som vi således förstår av de härskande och för deras egen skull. Och så är det än i dag! Det fick du absolut aldrig lära dig i skolan! Det är därför vi tar oss en titt på skolan och varför den finns!

Ursprungligen lärde man sig genom att se på och följa med de vuxna och delta i deras aktiviteter. Redan i djurvärlden ser man sådant, fast det där handlar om att härma, ty undervisningsmomentet saknas, till och med bland bonoboerna, våra närmaste släktingar bland aporna.

All skola står för undervisning

Ett mer utvecklat samhälle kräver undervisning i mer ordnade och reglerade former. Det är det vi kallar skola och det som såg dagens ljus i det tidiga jordbrukssamhället, så snart det krävdes speciella yrkesmän. Statens kontrollfunktioner krävde till exempel skattmästare som kunde beräkna vad var och en skulle betala och det krävdes folk som kunde bokföring inom förvaltningen, lika väl som att det behövdes kunniga lagtolkare inom rättsväsendet.

Utan de funktionerna skulle rikedomen aldrig kunna fördelas ojämlikt och var alltså en förutsättning för, vad vi kallar ett klassamhälle, att uppstå. Det fick du aldrig lära dig i skolan.

Det här innebar att en liten andel av folket fick lära sig att läsa och skriva. Någon allmän rättighet att få gå i skola hade inte sett dagens ljus. Samhället hade inget behov av läskunniga medborgare i allmänhet. Vi vet från Egyptens storhetstid att hieroglyfernas betydelse till och med hölls hemlig för den breda massan, som på så vis inte kunde lära sig att läsa ens om de ville och försökte. Detsamma var förhållandet i det tidiga Kina.

Det var statens, samhällets överbyggnad, ansvar att hålla skola, allt för att lära ut de färdigheter som krävdes om privilegierna skulle kunna hållas uppe och bevaras. Och av samma skäl var det farligt för de härskande om var och en förstod att tyda skrivet språk. För dem som behärskade dessa färdigheter var det för deras egen del också viktigt att hålla det hemligt eftersom på den grunden vilade deras upphöjda status.

De färdiga eleverna fick fina titlar och god avlöning, så att de hade personliga skäl att inte ifrågasätta världsordningen. På så vis blev de lojala med härskarna. Det mönstret är ännu inte utraderat och förklarar vissa gruppers höga löner än i dag.

Frågan om skolan som allas rättighet kan alltså besvaras med att det inte alltid har varit så och än i dag är den inte en allas fullständiga rättighet.

Den fria och obligatoriska skolan är grundskolan. All utbildning därefter är frivillig och kostar den enskilde pengar. Den som inte har råd står utanför. Den som har skulder hos kronofogden får inga lån.

Skälet till att det skiljer mellan olika utbildningsnivåers tillgänglighet är att med grundskolan förses alla medborgare med de grundläggande kunskaperna som samhället behöver. Inte ens det får man lära sig i skolan. Där sägs att individen behöver kunskapen, vilket förvisso är sant också, men döljer det sanna faktum som gäller.

Utöver grundläggande skola, grundskola, erbjuds, som alla vet, utbildningsmöjligheter för de som vill ha mer kvalificerade arbeten. Högre utbildning är alltså en rättighet för den som kan betala, men ingen skyldighet för samhället att förmedla till alla.

Vad vi inte omedelbart tänker på är det som nu har sagts, att skolan är en produktionsanläggning för samhällsanpassade medborgare! Den skapar de medborgare som likt kugghjul passar in det maskiner som finns. Så som det kommer till synes i historiens sken inser vi tillfullo skolans faktiska mål. Det är samma mål nu som då, men svårare att genomsyna. Det målet är att skapa kuggarna och smörja det maskineri som är till för att bevara ett ojämlikt klassamhälle.

Kunskap som kan kullkasta ett samhällsystem är inte skolans mål att lära ut och ses till och med som förbjuden i vissa länder och som det också finns många historiska exempel på. Ett sådant är Galileo Galileis rön som stred mot katolska kyrkans dogmer och utmanade dess makt.

Skolan är alltså inte till för att skapa och smörja ett maskineri för folkflertalets skull eller ett maskineri som de breda lagren av folket drömmer om, utan enbart till för att främja den härskande klassens intressen.

Den andra frågan, ”är skolan något annat”, är lika berättigad och redan delvis besvarad.

Det finns alltid de som bestämmer och det är de som har makten. Och makthavarna har makten över vad som är sanning och de har makten över de repressiva organen, samt makten över produktionsmedlen, i kraft av sitt ägande. Men de har även, som redan har antytts, makten över skolan.

Skolan är ju en fostrande institution. Den är till för att skapa fungerande människor i det samhälle som råder. Man lär ut det som samhället kräver att medborgarna ska kunna för att fungera i samhället. Man lär inte ut något för individens skull utan för samhällets skull. Fast att kunskapen förvisso kommer individen till nytta är det inte skolans mål i sig, men en ofrånkomlig bieffekt. Hur många har tänkt på det?

Det här kan låta som hårklyverier, men så är faktiskt inte fallet. För som vi har sett i tidigare inlägg uppstod ett klassamhälle i och med jordbrukets uppkomst och det enda som har skett med samhället sedan dess är att klasserna har förändrats, men det är lik väl ett klassamhälle. I varje sådant samhälle finns det någon klass som skall tjäna en annan klass. Slav och livegen en gång i tiden, som tjänade de jordägande bönderna, som vi har sett. Och för det arbetet krävdes ingen utbildning. Länge var det så.

Men på 1800-talet ställdes större krav på arbetskraften i och med maskinernas intåg på arenan. Då uppstod behovet av att kunna läsa, skriva och räkna, bland annat för att förstå instruktioner på maskinerna för att kunna sköta dem rätt. Det var då den allmänna skolan infördes. Där det släpade efter fanns ett folkligt krav på allmän skola och då de olika klassernas intressen på denna punk sammanföll uppstod aldrig en strid om den allmänna skolan. Hade däremot kravet rests under tidigare historiska epoker hade saken ställts i ett annat ljus, som framgår ovan.

Industrialismen stod för snabba förändringar och nya krav. Arbetskraften var till ringa nytta om den inte fick bättre kunskaper. Så om du någonsin har undrat över vad det var just då som gjorde att skolor blev allmänt tillgängliga för den stora massan så vet du det nu. Det var för att utbilda arbetarna så att de kunde göra tjänst i industrin och det därmed allt mer krävande samhället. Det var inte som någon gåva till arbetarna som kunskapen gavs folket. Det var tvärt om samhället som gav fabrikörerna och andra företagare kunniga arbetare därför att de förstnämnda i första hand krävde det. Det sambandet fick du aldrig lära dig i skolan.

Industrialismen födde ett överflöd av produkter som saknade värde om de inte såldes, det vill säga att om de inte gjordes till varor saknade de ett värde och hade aldrig producerats. Det uppstod ett överflöd av varor och därmed föddes handelsboden, i vilken det behövdes affärsbiträden, som i sin tur måste vara både läs och skrivkunniga, samt ha färdigheter i att räkna. En allmän skola behövdes således.

Skolan lär alltså ut det samhället kräver, inte vad eleverna önskar eller vad folkens breda lager behöver och det är inte samma sak. Det är olika saker och de måste särskiljas därför att det är stor skillnad. Och skillnaden ligger just i vad som lärs ut, nämligen det som den så kallade arbetsmarknaden kräver. Det i sin tur betyder att det är de kunskaper som företagen och deras intressen kräver att arbetare ska ha. Vi läser ibland om det. Än den ena än den andra branschen ställer krav på utbildningar, att de förändras eller utökas med fler platser.

Det är inte de kunskaper som arbetarklassen, som klass sett, skulle kunna känna behov av och som skulle kunna tjäna deras intressen. Den kunskapen fick och får arbetarna skaffa sig själva. Från början av förra seklet och in till dess mitt anordnade ofta fackföreningarna studiecirklar som på den tiden de höll den politiska medvetenheten hos arbetarklassen på en anständig nivå. Det var studiecirklar som gav en politisk medvetenhet. Det var cirklar i politisk vetenskap och i arbetarklassens historia, kamp och mål. Det var studiecirklar som lärde ut det skolan försummade eftersom det inte var kunskap som befrämjade det rådande samhällets fortbestånd.

Frågan om skolan är något annat än ett läroinstitut för en allmän höjning av folkets bildningsnivå måste därför besvaras med ett ja. Skolan skapar människor med just de värderingar och kunskaper som varje givet samhällssystem är betjänt av. Skolan skapar inga revoltörer!

Förr och nu

Vi som var med på den tiden när skolan var mindre utsatt för marknadskrafterna och arbetarklassen hade ett visst inflytande, vi fick lära oss om feodalismens utspelade roll. Vi fick lära oss om den industriella revolutionen som kullkastade feodalismen. Men vi fick inte lära oss varför feodalismen blev föråldrad. Det ”bara blev så”, om det ens sades något om det. I skolans läroböcker är det snarare så att plötsligt poppar industrialismen bara upp som ur intet!

Vi fick lära oss att under feodalismens tid fanns det fyra stånd. Vi fick nästan lära oss att dessa stånd var olika klasser. Just det, NÄSTAN, för det var inte klasser det talades om, det var stånd och stånden var fyra: adel, präster, borgare och bönder.

Vad som var skillnaden mellan dessa stånd och i vilken utsträckning de hade olika och oförenliga intressen lämnades åt var och en att själv förstå. Och det gjorde man ju, trodde man ju.

Viss kunskap är olämplig att förmedla. I dagens Sverige måste vi tillägga att viss kunskap är olämplig att lära ut särskilt när de som driver skolorna och de som tillhandahåller läromedlen själva är de som lever på att världsordningen är tjuvaktig. Då får vissa saker stryka på foten.

I skolan har vi lärt oss att det förr fanns ett feodalt samhälle, för av någon anledning anses det viktigt att veta detta. Men mycket kunskap om detta samhällssystem får vi inget veta. Historia är ett stort ämne. Allt kan inte få plats i skolans kursplan. Det måste sållas vad som ska läras ut, det sker ett urval.

Allt som under historiens gång skedde tycks ha skett för att ”man ville”, ”man krävde” och ”man tyckte”. Sällan eller aldrig förklarar våra skolors historieböcker varför man ”ville” eller varför man ”ville” vissa saker vid vissa tidpunkter och historiska skeden. Varför ”ville” man det inte tidigare eller senare utan just då? Det svara aldrig våra läroböcker på. Vi får lära oss det som anses lämpligt för oss att veta. Vem bestämmer det? Den frågan har nu fått sitt svar.

Låt oss kika på det feodala samhället i nästa avsnitt. När du läser det, eller det som stod i förra inlägget, fråga dig inte varför beskrivningen inte till alla delar stämmer överens med vad du lärde dig i skolan, fråga dig i stället varför skolan inte lärde ut det!

Visionärerna – Under konstruktion…SOLIDARITETSTANKEN


Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge…

-271-monsteralliansen.jpg

SNART BÖRJAR KAMPEN


SOLIDARITETSTANKEN

Bloggarna på denna sida står var och en för innehållet i sina inlägg, och alla som skriver behöver inte ha samma åsikt i alla sakfrågor. Alla inlägg skall hålla en god och saklig ton.
.
Uppgifter bör i största mån verifieras med länkar.
.
Bloggarna har inte rätt att bli alltför personliga.
.
Bloggtroll, personliga påhopp, näthat eller andra icke adekvata kommentarer kommer inte att släppas fram. De som vill kommentera bör därför hålla sig till ämnet, för att kunna upprätthålla en seriös diskussion.
.
Gemensamt för alla som skriver på denna sida är att vi bl.a. värnar om alla människors rätt att få leva under goda förhållanden.
.
Vi är alla personer med åsikter åt vänster, och gör gemensam sak med att få den borgerliga regeringen bortvald 2014.
.
Bloggen är alltid öppen för fler intresserade skribenter som vill bidra till förändringarnas vindar. Vi kan aldrig bli för många. Vi söker bloggare med hjärtat till vänster, som vill ingå i vår gemenskap.
.
Vi vill återuppliva Solidaritetstanken, för alla människors lika värde och rättigheter... Gästskribenter är också välkomna med en förfrågan om att få deltaga med inlägg.
.
Alla skribenter på denna blogg har möjligheten att vara med och föra en dialog utifrån inläggen.I de fall en kommentar önskas besvaras av specifik skribent, så skall frågan riktas direkt till den avsedda.
.
Välkommen till en öppen debatt!

ARKIV

'
The Rainforest Site

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 15 andra följare

BLOGGSTATISTIK

  • 27,631 BESÖKARE

%d bloggare gillar detta: