Posts Tagged 'klasskampen'

Lite musik i natten


Lite musik som omväxling……vet inte riktigt vad Attac är för något men musik är de bra på……!

Annonser

En ärlig, intelligent och bra politiker – Lena Sommestad – socialdemokraterna


Ja bra politiker med hjärtat på rätta stället är det ont om. Ett lysande undantag är enligt min mening socialdemokraternas Lena Sommestad. Hennes sista blogginlägg ”Det är dags att diskutera eurons kris – inte Greklands kris” visar tydligt på detta. Jag har lyssnat mycket på henne också och ”mellan raderna” så märks det att hon även har bra koll på hur vårt vansinniga penningsystem fungerar. Hon drar aldrig upp det i klartext tyvärr, men detta beror säkert på att hon vill undvika att bli helt inkompetensförklarad, kallad för UFO och troligen bli avsatt som minister.

Läs hela hennes inlägg i original här. Jag kopierar in valda delar av texten här under.

”Den historia som inte berättas i svenska media är den historia som borde berättas: historien om hur euro-projektet skapade den grekiska krisen och nu förhindrar Grekland att ta sig ur den. Grekland är förvisso ett land som brottas med stora interna problem i form av korruption och en illa fungerande statsförvaltning, men det är inte dessa problem som har drivit den grekiska nationen mot konkursens rand. Det är dags för svenska media och svenska politiker att lyfta den fråga som nu måste diskuteras: hur ska Europa ta sig ur ett penningpolitiskt system som driver enskilda länder in i social och politisk kris och som skapar allt skarpare konflikt mellan unionens medlemmar?

Vad jag fortfarande saknar är en omprövning inom socialdemokratin, i ljuset av den katastrofala utveckling som vi nu bevittnar. Jag kan förstå att många socialdemokrater ville tro på euro-projektet 2003, som ett sätt att fördjupa det europeiska samarbetet, men det är för mig obegripligt hur partiets ekonomiske talesperson år 2011 fortfarande står upp till försvar för euron (DI).

Det är socialdemokraternas ansvar att förklara vad som händer i Europa och plädera för en ekonomisk politik som skapar jämlikhet, välstånd och social sammanhållning, inte ojämlikhet, fattigdom och konflikt. Idén om ett gemensamt valutasystem är ett stort misslyckande för alla Europas medborgare, men framförallt är det ett gigantiskt bakslag för Europas löntagare. Euro-krisen ökar fattigdomen och ojämlikheten. Eurokrisen förhindrar sociala investeringar i framtidens välfärd, den drabbar mödrar och barn, den slår på sjuka och arbetslösa. Arbetarrörelsen får inte längre tiga.”

Vårt samhälles utveckling, del 5


Denna serie av vårt samhälles utveckling börjar här, med del 1!


Vi har i tidigare inlägg sett hur samhället utvecklades från ett klasslöst samhälle med jägare och samlare till ett samhälle med rika och fattiga indelade i olika så kallade stånd under det feodala samhället.

All historisk presentation är en fråga om urval av de händelser som är kända och dokumenterade. Eller för att tala med Arnold Ljungdal: ”Man måste väga mot varandra en nysning från Herbert Tingsten och betydelsen av angreppet på Pearl Harbor.”

Urval kan se olika ut, beroende på vad man vill lyfta fram, eller dölja. Speciellt kommer detta till uttryck när segraren i ett krig beskriver händelseförlopp och vem motståndaren var och vad den ville och uppnådde, eller inte uppnådde. Men vi ser det också, än tydligare, i hur diktaturer skriver sin historia och presenterar denna för sina folk. Gemensamt är dock att alla regimer, alla härskare, skriver sin historia så att dess egna intressen skyddas och bevaras.

Vi har sett hur skolan presenterar de historiska skeendena på ett sätt som av förklarliga skäl inte är till gagn för den icke dominerande och härskande klassens barn, men väl för det rådande samhället och att vissa historiska fakta väljs bort eller presenteras på ett luddigt och för vitala samband obegripligt sätt.

Historien kan användas för att bygga en teori om hur samhällen utvecklas och förändras, samt varför. Det kallas historieuppfattning och är ett viktigt komplement till annan samhällsvetenskap, med teorier om hur nutida samhällssystem fungerar i ett kortare perspektiv, samt vilka utvecklingssteg som i ett längre perspektiv synes möjliga, eller omöjliga.

Det finns historiker som menar att historieuppfattning är något misstänkt, att historien inte kan användas på det sättet därför att sådana teorier bygger på, som de anser, en bräcklig grund. Istället ska alla fakta samlas in förutsättningslöst, så många fakta som möjligt. Det är inte svårt att se vilka som vinner på det ena synsättet respektive det andra. Den som vill förändra ser ett verktyg i historien och de teorier som kan byggas och de som vill bevara säger, ”bevare oss från historieuppfattningens alla teorier!”

En titt på härskare och klassbegrepp

De härskande, de besuttna, de egendomsägande, produktionsmedlens ägare och de som använder sin förmögenhet som kapital i vårt samhälle, borgarklassen, vill helst inte tala om klasser. Helst vill de förneka att det finns sådana. Om de ändå talar om klasser gör de en annan klassindelning än den indelning som kan förklara något, tillföra något och fungera som filosofisk och politisk vetenskap.

Om borgarklassen alls talar om klasser, då talar den om inkomstskillnader, vilka ju är alltför uppenbara för att kunna döljas. Med borgerskapets klassbegrepp läggs dimridåer framför bakomliggande orsaker till viktiga förhållanden och faktiska maktstrukturer i samhället. De talar därför om underklass, medelklass och överklass.

Borgerskapet talar inte om klassers olika sätt att förhålla sig till produktionsmedlen och till ägandet av kapital. Det är sådant som skulle rita upp en helt annan verklighet, en verklighet att agera utifrån för de som saknar produktionsmedlen. Sådan kunskap och sådan medvetenhet är inte till gagn för deras intressen!

Allt som sker i samhället är i grund och botten avhängigt en ekonomi och all historia är historien om vår ekonomi och hur den är organiserad. Utan ekonomi, i vid bemärkelse, existerar inte ens liv, som tidigare har påpekats, och vi kommer aldrig runt ekonomins betydelse för hur samhället ser ut, hur det blev som det är och hur det fungerar eller utvecklas.

Så fort ett klassamhälle, inte i borgerskapets oanvändbara definition, har uppstått måste man i en historieanalys ta hänsyn till att den materiella produktionen dels går till att täcka alla kostnader för produktionen, dels hur det överskott som därefter återstår fördelas och används. Den sistnämnda delen kan vi kalla merproduktion.

Det är den merproduktionen som alla lever av som inte själva producerar. I det feodala samhället kan vi således urskilja adel, präster och borgare, enkelt uttryckt. I vårt moderna samhälle kan vi räkna upp förslagsvis en kulturarbetare, en soldat, en politiker, en aktieägare, en polis, en arbetslös, en åklagare, en pensionär, en lärare, eller kort sagt varenda en som inte är en arbetare i produktionen. Det är en indelning som inte tar hänsyn till vad vi har för uppfattning om dessa människor och hur de lever, endast beskriver hur mycket de kan leva på, och efter en mer ingående analys, på vilket sätt. Och det bestäms av teknisk utveckling och arbetets produktivitet.

Detta förhållande är dock ointressant i en borgerlig historiebeskrivning, därför att detta förhållande beskriver den överföring som sker från de produktiva till de ickeproduktiva samhällsklasserna och därmed dem själva!

Den i vårt samhällssystem gynnade klassen, borgerskapet, omintetgör sprängstoffet i klasskillnaderna genom den definition de har på dessa! Ty på lögner, manipulationer och duperande byggs och bevaras all makt. Gynnade slår vakt om sina privilegier på alla tänkbara sätt.

Ett sätt att förvilla och blanda bort korten är således att sudda ut betydelsen av ordet klass. Det har de lyckats med till den milda grad att det tyvärr idag krävs en förklaring av klassbegreppet. Ordets betydelse har borgarklassen förvanskat och oskadliggjort. De har stulit en del av arbetarklassens verkansfulla språk!

Vi kan då ta ett exempel som beskriver detta tydligt. Antag att det är ett evenemang med inträde. I kassan står två personer och köper tre biljetter vardera á 100 kronor. Den ene träffar strax sina båda vänner och alla tre går in och avnjuter skådespelet. Den andre ställer sig utanför ingången i hopp om att sälja biljetterna för 150 kronor. Oavsett om det lyckas eller inte så var hans avsikt aldrig att se på föreställningen, utan endast att använda sina pengar som kapital som skulle växa. Lyckas han är han framgångsrik, annars inte, men likväl ville han och försökte använda sina pengar till annat än konsumtion, nämligen att göra sig en vinst. Det är så kapitalismen fungerar, oavsett om vi accepterar det eller inte.

I dag styrs vårt samhälle av kapitalister, men givetvis kapitalister som spelar i en högre division än biljett-snubben.

Hur allting började

Under tidig medeltid hade nästan ingen pengar och framför allt, de som hade förvarade dem på kistbottnen! När pengar väl användes var det för konsumtion. Kyrkan smyckade sina kyrkor på allehanda sätt och adelsmannen köpte in dyra viner och kryddor. Men mest bytte man det ena mot det andra. Ingen använde sina pengar som kapital. Vi hade ingen kapitalism, med andra ord.

Hela filosofin på den tiden motsatte kapitalismens idé. Enligt kyrkan, som var alltings normgivare på den tiden, var alla människors handlingar goda eller onda och den som vann något i en affär begick en ond handling. Den som lånade ut en bit bröd skulle inte ha mer än just en bit bröd tillbaka. Samma sak gällde pengar. ”Vad gagnar det en människa om den vinner hela världen, men förlorar sin själ?”

Det är en intressant fråga och på den tid när handeln var liten var det lätt att leva efter den regeln. Det förekom alltså ingen kapitalackumulation. Det var samma moral i umgänget vänner emellan som i affärslivet. Ingen skulle tjäna något på en affär eftersom det då alltid var någon annan som förlorade.

Sedan dess har samhället varit i ett tillstånd av moraliskt fritt fall!

När handeln växte, behövdes pengar till fartygen, utrustningen och allt kring handelsresorna, såsom till exempel ”storköp” av varor som senare skulle bytas mot andra varor, till exempel kryddor, som skulle säljas vid hemkomsten igen. De pengarna satsades av de som hade samlat på sig pengar på kistbottnen och som på grund av de risker det förde med sig att låna ut under omständigheter såsom till exempel skeppsbrott och död, ville man ha en kompensation för risken att aldrig få tillbaka satsade pengar. Pengarna blev till kapital, på samma sätt som biljett-snubbens pengar.

Vid sidan om denna förändring i moralen, nödvändiggjord av att handeln växte till aldrig tidigare skådade mått, skedde också tekniska framsteg. Och för första gången fanns det möjlighet att producera mer än det man hade avsikt att konsumera själv, eller använda för att byta mot annat man själv hade behov av men inte själv producerade. Självhushållningens tid höll på att ebba ut och marknaden ta dess plats i historien. Utan marknad, ingen kapitalism.

Kapitalismen

Kapitalismen vann långsamt ett allt större insteg i det feodala samhälle. Det var borgerskapets ekonomi, men väl att märka, inte den härskande adelns!

Länge var kapitalismen en relativt outvecklad ekonomisk form baserad på hantverk, handel och finansmarknad, allt med betoning på just marknad! Men denna marknad hade en enorm utvecklingspotential som feodalismen stod i vägen för.

I det kapitalistiska samhället, det vi alltså i dag lever i är de huvudsakliga klasserna arbetarklassen och borgerskapet. Dessa klassers villkor är helt olika och därmed har de olika intressen att försvara.

Klassernas skilda intressen är oförenliga och står i motsats till varandra. Det som är bra för den ena klassen kan aldrig vara bra för den andra klassen, klassmässigt, objektivt och i ett såväl längre som kortare perspektiv! Detta sagt med förbehållet att i ett ytterst kort perspektiv och med många förbehåll kan intressena tyckas sammanfalla.

I nästa avsnitt ska kapitalismens framväxt beskrivas mer ingående och hur den stjälpte feodalismen över ände, samt varför det blev så.

Vårt samhälles utveckling, del 3. – Solidaritetstanken


Första inlägget inleddes med följande ord:

”Om vi inte känner till vår historia kan vi inte heller förstå vår nutid eller föreställa oss vår framtid.

Ej sällan talas det om vårt samhälle som ett tjuvsamhälle. Många ser det så – just som ett tjuvsamhälle. Många ser på samhället, ser på orättvisorna, dömer ut samhället och önskar sig ett mindre otrevligt och mer rättvist samhälle.

Tyvärr finns det också många som ser samhället just så, men utan att det leder till större reflektion än ett konstaterande att vissa roffar åt sig oskäligt mycket. De inser alltså att de offrar sin del till de som tar för sig oskäligt mycket av kakan, men det stannar vid detta därför att de inte vet hur de ska förändra.”

Förändring kräver kunskap om varför det ser ut som det gör. Vi måste alltså känna vår historia. Och vilken är den?

Historia är ett stort ämne. Allt kan inte få plats i skolans kursplan. Det måste sållas vad som ska läras ut, det sker ett urval. Vi får lära oss det som anses lämpligt för oss att veta. Vem bestämmer det?


Skolan

Innan vi går vidare med vårt samhälles utveckling måste vi ägna några rader åt skolan och se vilken funktion den egentligen har. Annars förstår vi inte varför eller på vilket vis urvalet görs. Vi förstår inte varför skolans historiebeskrivning inte alla gånger stämmer överens med den beskrivning som här följer, eller det som behandlades i förra inlägget.

Låt mig ställa ett par frågor:

Är skolan en allas rättighet? Eller är skolan något annat?

Som vi såg i förra avsnittet grundlades de flesta samhällsfunktioner vi i dag har redan i det tidiga jordbrukssamhället. Detta samhälle kom ganska fort att skiktas och splittras i vad man kan säga vara olika oförenliga intressegrupper. Redan på den punkten är skolans historieskildring luddig och frågan ”varför det blev så” lyser helt min sin frånvaro.

Ändå kan vi konstatera att det fanns de som ägde jorden och att dessa hade ett behov av att försvara sitt ägande och sina privilegier mot dem som inget av detta hade. Vi kan alltså konstatera att det fanns ägande och lottlösa. Att dessa gruppers intressen var oförenliga är väldigt lätt att förstå. Det är nämligen oförenligt att fördela jorden rättvist mellan alla och att behålla den inom en snäv grupps ägo. Det lärde du dig aldrig i skolan!

Till denna samhällsordnings upprätthållande, där vissa ägde jorden och andra ingen hade, krävdes en organisation. Vi kan kalla en sådan organisation för samhällets överbyggnad, men det lär man sig inte heller i vår skola. Det är ett begrepp hämtat ur filosofin och med ett visst mått av sprängkraft. Organisationen är staten, eller statsapparaten om man så vill.

Organisationen, överbyggnaden, tjänade och tjänar alltjämt bevarandet av rikedom och makt hos dem som har den, samt främjar ytterligare koncentration och utvidgning av denna rikedom och makt hos dem som besatt och besitter allt detta. Staten bildades som vi således förstår av de härskande och för deras egen skull. Och så är det än i dag! Det fick du absolut aldrig lära dig i skolan! Det är därför vi tar oss en titt på skolan och varför den finns!

Ursprungligen lärde man sig genom att se på och följa med de vuxna och delta i deras aktiviteter. Redan i djurvärlden ser man sådant, fast det där handlar om att härma, ty undervisningsmomentet saknas, till och med bland bonoboerna, våra närmaste släktingar bland aporna.

All skola står för undervisning

Ett mer utvecklat samhälle kräver undervisning i mer ordnade och reglerade former. Det är det vi kallar skola och det som såg dagens ljus i det tidiga jordbrukssamhället, så snart det krävdes speciella yrkesmän. Statens kontrollfunktioner krävde till exempel skattmästare som kunde beräkna vad var och en skulle betala och det krävdes folk som kunde bokföring inom förvaltningen, lika väl som att det behövdes kunniga lagtolkare inom rättsväsendet.

Utan de funktionerna skulle rikedomen aldrig kunna fördelas ojämlikt och var alltså en förutsättning för, vad vi kallar ett klassamhälle, att uppstå. Det fick du aldrig lära dig i skolan.

Det här innebar att en liten andel av folket fick lära sig att läsa och skriva. Någon allmän rättighet att få gå i skola hade inte sett dagens ljus. Samhället hade inget behov av läskunniga medborgare i allmänhet. Vi vet från Egyptens storhetstid att hieroglyfernas betydelse till och med hölls hemlig för den breda massan, som på så vis inte kunde lära sig att läsa ens om de ville och försökte. Detsamma var förhållandet i det tidiga Kina.

Det var statens, samhällets överbyggnad, ansvar att hålla skola, allt för att lära ut de färdigheter som krävdes om privilegierna skulle kunna hållas uppe och bevaras. Och av samma skäl var det farligt för de härskande om var och en förstod att tyda skrivet språk. För dem som behärskade dessa färdigheter var det för deras egen del också viktigt att hålla det hemligt eftersom på den grunden vilade deras upphöjda status.

De färdiga eleverna fick fina titlar och god avlöning, så att de hade personliga skäl att inte ifrågasätta världsordningen. På så vis blev de lojala med härskarna. Det mönstret är ännu inte utraderat och förklarar vissa gruppers höga löner än i dag.

Frågan om skolan som allas rättighet kan alltså besvaras med att det inte alltid har varit så och än i dag är den inte en allas fullständiga rättighet.

Den fria och obligatoriska skolan är grundskolan. All utbildning därefter är frivillig och kostar den enskilde pengar. Den som inte har råd står utanför. Den som har skulder hos kronofogden får inga lån.

Skälet till att det skiljer mellan olika utbildningsnivåers tillgänglighet är att med grundskolan förses alla medborgare med de grundläggande kunskaperna som samhället behöver. Inte ens det får man lära sig i skolan. Där sägs att individen behöver kunskapen, vilket förvisso är sant också, men döljer det sanna faktum som gäller.

Utöver grundläggande skola, grundskola, erbjuds, som alla vet, utbildningsmöjligheter för de som vill ha mer kvalificerade arbeten. Högre utbildning är alltså en rättighet för den som kan betala, men ingen skyldighet för samhället att förmedla till alla.

Vad vi inte omedelbart tänker på är det som nu har sagts, att skolan är en produktionsanläggning för samhällsanpassade medborgare! Den skapar de medborgare som likt kugghjul passar in det maskiner som finns. Så som det kommer till synes i historiens sken inser vi tillfullo skolans faktiska mål. Det är samma mål nu som då, men svårare att genomsyna. Det målet är att skapa kuggarna och smörja det maskineri som är till för att bevara ett ojämlikt klassamhälle.

Kunskap som kan kullkasta ett samhällsystem är inte skolans mål att lära ut och ses till och med som förbjuden i vissa länder och som det också finns många historiska exempel på. Ett sådant är Galileo Galileis rön som stred mot katolska kyrkans dogmer och utmanade dess makt.

Skolan är alltså inte till för att skapa och smörja ett maskineri för folkflertalets skull eller ett maskineri som de breda lagren av folket drömmer om, utan enbart till för att främja den härskande klassens intressen.

Den andra frågan, ”är skolan något annat”, är lika berättigad och redan delvis besvarad.

Det finns alltid de som bestämmer och det är de som har makten. Och makthavarna har makten över vad som är sanning och de har makten över de repressiva organen, samt makten över produktionsmedlen, i kraft av sitt ägande. Men de har även, som redan har antytts, makten över skolan.

Skolan är ju en fostrande institution. Den är till för att skapa fungerande människor i det samhälle som råder. Man lär ut det som samhället kräver att medborgarna ska kunna för att fungera i samhället. Man lär inte ut något för individens skull utan för samhällets skull. Fast att kunskapen förvisso kommer individen till nytta är det inte skolans mål i sig, men en ofrånkomlig bieffekt. Hur många har tänkt på det?

Det här kan låta som hårklyverier, men så är faktiskt inte fallet. För som vi har sett i tidigare inlägg uppstod ett klassamhälle i och med jordbrukets uppkomst och det enda som har skett med samhället sedan dess är att klasserna har förändrats, men det är lik väl ett klassamhälle. I varje sådant samhälle finns det någon klass som skall tjäna en annan klass. Slav och livegen en gång i tiden, som tjänade de jordägande bönderna, som vi har sett. Och för det arbetet krävdes ingen utbildning. Länge var det så.

Men på 1800-talet ställdes större krav på arbetskraften i och med maskinernas intåg på arenan. Då uppstod behovet av att kunna läsa, skriva och räkna, bland annat för att förstå instruktioner på maskinerna för att kunna sköta dem rätt. Det var då den allmänna skolan infördes. Där det släpade efter fanns ett folkligt krav på allmän skola och då de olika klassernas intressen på denna punk sammanföll uppstod aldrig en strid om den allmänna skolan. Hade däremot kravet rests under tidigare historiska epoker hade saken ställts i ett annat ljus, som framgår ovan.

Industrialismen stod för snabba förändringar och nya krav. Arbetskraften var till ringa nytta om den inte fick bättre kunskaper. Så om du någonsin har undrat över vad det var just då som gjorde att skolor blev allmänt tillgängliga för den stora massan så vet du det nu. Det var för att utbilda arbetarna så att de kunde göra tjänst i industrin och det därmed allt mer krävande samhället. Det var inte som någon gåva till arbetarna som kunskapen gavs folket. Det var tvärt om samhället som gav fabrikörerna och andra företagare kunniga arbetare därför att de förstnämnda i första hand krävde det. Det sambandet fick du aldrig lära dig i skolan.

Industrialismen födde ett överflöd av produkter som saknade värde om de inte såldes, det vill säga att om de inte gjordes till varor saknade de ett värde och hade aldrig producerats. Det uppstod ett överflöd av varor och därmed föddes handelsboden, i vilken det behövdes affärsbiträden, som i sin tur måste vara både läs och skrivkunniga, samt ha färdigheter i att räkna. En allmän skola behövdes således.

Skolan lär alltså ut det samhället kräver, inte vad eleverna önskar eller vad folkens breda lager behöver och det är inte samma sak. Det är olika saker och de måste särskiljas därför att det är stor skillnad. Och skillnaden ligger just i vad som lärs ut, nämligen det som den så kallade arbetsmarknaden kräver. Det i sin tur betyder att det är de kunskaper som företagen och deras intressen kräver att arbetare ska ha. Vi läser ibland om det. Än den ena än den andra branschen ställer krav på utbildningar, att de förändras eller utökas med fler platser.

Det är inte de kunskaper som arbetarklassen, som klass sett, skulle kunna känna behov av och som skulle kunna tjäna deras intressen. Den kunskapen fick och får arbetarna skaffa sig själva. Från början av förra seklet och in till dess mitt anordnade ofta fackföreningarna studiecirklar som på den tiden de höll den politiska medvetenheten hos arbetarklassen på en anständig nivå. Det var studiecirklar som gav en politisk medvetenhet. Det var cirklar i politisk vetenskap och i arbetarklassens historia, kamp och mål. Det var studiecirklar som lärde ut det skolan försummade eftersom det inte var kunskap som befrämjade det rådande samhällets fortbestånd.

Frågan om skolan är något annat än ett läroinstitut för en allmän höjning av folkets bildningsnivå måste därför besvaras med ett ja. Skolan skapar människor med just de värderingar och kunskaper som varje givet samhällssystem är betjänt av. Skolan skapar inga revoltörer!

Förr och nu

Vi som var med på den tiden när skolan var mindre utsatt för marknadskrafterna och arbetarklassen hade ett visst inflytande, vi fick lära oss om feodalismens utspelade roll. Vi fick lära oss om den industriella revolutionen som kullkastade feodalismen. Men vi fick inte lära oss varför feodalismen blev föråldrad. Det ”bara blev så”, om det ens sades något om det. I skolans läroböcker är det snarare så att plötsligt poppar industrialismen bara upp som ur intet!

Vi fick lära oss att under feodalismens tid fanns det fyra stånd. Vi fick nästan lära oss att dessa stånd var olika klasser. Just det, NÄSTAN, för det var inte klasser det talades om, det var stånd och stånden var fyra: adel, präster, borgare och bönder.

Vad som var skillnaden mellan dessa stånd och i vilken utsträckning de hade olika och oförenliga intressen lämnades åt var och en att själv förstå. Och det gjorde man ju, trodde man ju.

Viss kunskap är olämplig att förmedla. I dagens Sverige måste vi tillägga att viss kunskap är olämplig att lära ut särskilt när de som driver skolorna och de som tillhandahåller läromedlen själva är de som lever på att världsordningen är tjuvaktig. Då får vissa saker stryka på foten.

I skolan har vi lärt oss att det förr fanns ett feodalt samhälle, för av någon anledning anses det viktigt att veta detta. Men mycket kunskap om detta samhällssystem får vi inget veta. Historia är ett stort ämne. Allt kan inte få plats i skolans kursplan. Det måste sållas vad som ska läras ut, det sker ett urval.

Allt som under historiens gång skedde tycks ha skett för att ”man ville”, ”man krävde” och ”man tyckte”. Sällan eller aldrig förklarar våra skolors historieböcker varför man ”ville” eller varför man ”ville” vissa saker vid vissa tidpunkter och historiska skeden. Varför ”ville” man det inte tidigare eller senare utan just då? Det svara aldrig våra läroböcker på. Vi får lära oss det som anses lämpligt för oss att veta. Vem bestämmer det? Den frågan har nu fått sitt svar.

Låt oss kika på det feodala samhället i nästa avsnitt. När du läser det, eller det som stod i förra inlägget, fråga dig inte varför beskrivningen inte till alla delar stämmer överens med vad du lärde dig i skolan, fråga dig i stället varför skolan inte lärde ut det!

Vårt samhälles utveckling, del 2.


Förra inlägget inleddes med dessa ord:

”Om vi inte känner till vår historia kan vi inte heller förstå vår nutid eller föreställa oss vår framtid.

Ej sällan talas det om vårt samhälle som ett tjuvsamhälle. Många ser det så – just som ett tjuvsamhälle. Många ser på samhället, ser på orättvisorna, dömer ut samhället och önskar sig ett mindre otrevligt och mer rättvist samhälle.

Tyvärr finns det också många som ser samhället just så, men utan att det leder till större reflektion än ett konstaterande att vissa roffar åt sig oskäligt mycket. De inser alltså att de offrar sin del till de som tar för sig oskäligt mycket av kakan, men det stannar vid detta därför att de inte vet hur de ska förändra.”


Här kommer nu fortsättningen.

Initialt beskrivs här jordbrukssamhällets grundförutsättningar för att alls uppstå, nämligen som trevande steg med erfarenheter från ett jägar- och samlarsamhälle som utvecklade nya färdigheter, tekniker och metoder och därtill anpassade sociala strukturer, vilka gav bättre ekonomisk utdelning. All historia om samhällen är nämligen historien om ekonomi och ekonomiska framsteg.

Ekonomi är den faktor som styr allt människan företar sig och mer än så, även om vi inte normalt tänker på det.

Ekonomi är detsamma som hushållande med resurser och är i denna mening så fundamentalt att det faktiskt styr allt liv på planeten, allt från oss människor, till hur de encelliga organismerna fungerar. Vi ser det på hur växterna orienterar sina blad och på ekorrens till synes irrande vägar under födosök, som dock med dagens datorteknik avslöjar en häpnadsväckande effektivitet.

Ekonomi är därför det centrala i varje beskrivning av ett samhälle och kontrollen över ekonomin är också lika central. All historia om människans samhälle är historien om ekonomin och kontrollen över densamma.

Om denna kontroll uppstår alltid en kamp så snart ett samhälle har skapat ett visst överflöd att slåss om och har skiktats i olika intressegrupper. Det handlar om ägandeförhållanden!

En sådan social skiftning i olika sätt att förhålla sig till produktionsmedlen uppstår tidigt i jordbrukssamhället, på grund av, som sagt, de växande resurserna.

Så föds klassamhället. Inte på grund av jordbruket i sig utan fastmer just av de växande rikedomarna. Av det skälet kan ett klassamhälle även skönjas i de nedan nämnda ryttarfolkens kulturer.

Framsteg i det föragrara samhället kom att utgöra grundvalen för ett framväxande jordbrukssamhälle och vi måste därför inleda med att ägna några rader åt det samhälle detta uppstod ur.

Jägar- och samlarkulturer

Redan i jägarkulturen insåg människan att hon kunde främja nyttoväxternas livsvillkor på olika sätt. De kunde rensa bort konkurrerande växter, röja undan träd som skymde solen, de ätbara växternas frö kunde sås på gynnsamma ställen och så vidare, allt för att man senare skulle kunna skörda mer. Men basen för ekonomin låg på jakt och samlande av det naturen själv bjöd på.

Ett kuriöst exempel på ”jordbruk”, eller snarare enkel kultivering, kan hämtas från Amazonas regnskog bland en ursprungsbefolkning* som huvudsakligen lever på jakt och fiske, men främjar vissa grödors livsbetingelser. Men mer än så, dock utan att man för den sakens skull kan tala om jordbruk.

Hos dessa människor finns ett träd vars frukter är mycket uppskattade, men stammen är full med törnen som hindrar människorna att klättra upp och skörda. Alltså planterar invånarna ett speciellt klättervänligt träd intill varje nyfunnen planta av det träd som de inte på annat sätt kan skörda frukterna av. De första vita förvånades över att dessa träd alltid växte tillsammans som ett par, tills sanningen uppdagades.

Odling förekommer alltså i vitt skilda former som inte alltid är jordbruk i reell mening. Gränsen mellan olika former är högst flytande, som exemplet från Amazonas klart visar och alltid anpassat efter människans aktuella levnadssätt, men även vice versa. Detta gäller även i dag i vårt så kallade moderna samhälle och det gällde även då, samt såväl de bofasta som de nomadiserande jägarna/samlarna.

Här bör påtalas att nomadiserande folk rör sig inom ett begränsat område. Så har det alltid varit. De har fasta årstidsbestämda rutter. Att så frön i jorden är därför en mycket gammal uppfinning. Nomadiserande folk sår frön, om än i begränsad skala och skördar nästa gång de passerade förbi under sina vandringar, som bestäms av de olika årstidernas förutsättningar med därtill hörande ekonomiska utfall.

Det rör sig aldrig om ett nomadliv som saknar gränser, varken förr eller nu. Att det från början var så kan vi sluta oss till av de nomadkulturer vi i dag känner, men även genom att göra datormodeller på vad som är ekonomiskt mest lönsamt. Inget tyder därför på att det skulle vara annorlunda förr. Även bland aboriginerna företogs dessa vandringar tills helt nyligen i bestämda rutter. Deras ursprungliga kultur är som ett titthål in i stenåldern och kan betraktas som ett levande fossil i det att de är nästan opåverkade från influenser utifrån. Observera att det inte ligger något nedsättande i detta konstaterande.

Det är optimalt ur ett ekonomiskt perspektiv att uppehålla sig i ett bekant område med kända resurser och nomadiserandet beror uteslutande på att folk flyttar till andra områden inom en ganska snäv yta och av skäl som att olika områden har olika resurser att ta i anspråk vid olika årstider. Åter igen handlar det således om ekonomi.

Nomadiserande och migration är olika fenomen med vitt skilda orsaker. Migration beror på att resurserna tryter där man bor, medan nomadiserande handlar om att nyttja befintliga resurser inom ett större område, vilket gör flyttning ekonomiskt-strategiskt fördelaktigt i ett jägar/samlarsamhälle, ägodelarna få och klasser ett okänt begrepp.

De växande kunskaperna om odlingsteknik leder inte automatisk till de åkrar och ängar vi förknippar med dagens jordbruk. Olika förutsättningar frambringar varierande former av jordbruks- och halvjordbrukssamhällen och är en mix mellan olika ekonomiska lösningar för livets nödtorft. Vi ser än i dag en brokig provkarta på detta runt om i världen, allt från täta regnskogars odlingar till ökenlika områdens oaser, stäppernas enorma fält, salina jordar, subarktiska områden, karga jordar, näringsrika lössjordar och floddeltans översvämningsområden. De olika förutsättningarna skapade skilda jordbrukskulturer.

Människan tämjer djuren

Ett stort ekonomiskt, men alltför förbisett, genombrott kom när människan mot slutet av jägarkulturen symbiotiserade sig med vargen och domesticerade den till de hundraser vi i dag har. Detta inleddes för cirka 15 000 år sedan. Därmed är alltså hunden den äldsta förädlade, förändrade och domesticerade djurarten av alla. Dingon är en halvdomestiserad varg och fördes förmodligen till Australien för 3 500 år sedan via båt, men var halvtam redan innan. Som kuriosa kan nämnas att dingon förekommer både vild och halvtam bland aboriginerna, som har olika ord för dem, fast det är samma djur.

Tämjandet av hästen för omkring 5 500 år sedan fick en kolossal ekonomisk och kulturell betydelse. Den kom snabbt att bli den tidens maskin och fortskaffningsmedel.

Kraften i hästen som förändringspotential kan väl knappast åskådliggöras tydligare än att se på den effekt den hade på de amerikanska stäppernas ursprungsbefolkning* och deras levnadssätt.

För främst Asiens stäppers nomadiserande folk ledde den tama hästen till en totalt förändrad kultur, levnadssätt och jaktmetoder. Förmåga att kontrollera stora områden revolutionerades. En klan kunde växa sig större, kontrollera större områden, organisera sig bättre och försvara sig och sitt territorium effektivare.

I takt med att samhället växte i storlek differentsialiserades detta. Behov av ekonomisk kontroll steg in på arenan i ett samhälle som inte var ett utpräglat jordbrukssamhälle, men väl kulturellt högtstående. Det uppstod således ett klassamhälle.

Tack vare hästen utvecklades därför de ryttarfolkskulturer vi känner från Asien, kimmerier, skyter, hunner, tatarer, med flera. Deras levnadssätt var anpassat till en tidvis hård natur med bistra vinterförhållanden, som inte främjade egentligt jordbruk, men kulturerna frodades trots detta i mer än 2000 år och dominerade tidvis stora delar av Asien och Europa. Mest känd är ju härskaren Djingis Kahn.

Kazakerna var de sista som på 1800-talet gav upp sitt nomadiserande liv, men inte förrän på 1900-talet övergavs det helt i och med att Stalin tvingade dem att inordna sig i sovjetsystemet. Ofta kallas den politiken ”russifiering”.

Handel

Samtidigt med detta utvecklades handeln mot allt mer avancerade förhållanden och till stor del beroende av lastdjur. Ursprungligen rörde det sig om en enkel byteshandel i liten skala och uppstod redan på stenåldern. Den baserades då på vad man behövde för egen del.

Byteshandeln utvecklades dock till en handel med avsikt att byta vidare och man bytte till sig mer än man behövde för att istället avyttra till andra och skapade sig ett överskottsvärde av vilket man kunde försörja sig själv. Detta kom småningom att kräva en mellanvara, den vi i dag känner som penningen. Handelsresanden såg dagens ljus och kan i dess mer utvecklade form betraktas som en särskild samhällsklass. I Nordeuropa dök Hansan upp.

Möjligheten till kapitalackumulation var född och detta skulle långt senare leda till utvecklandet av bankväsendet. Dock var det inte handelsmännen som skapade det, men väl krävde det. Jag hoppas återkomma till detta i senare inlägg.

Jordbruket

Sådd och skörd var som framgår ovan länge känt. Egentligt jordbruk räknar dock sina dagar enbart ca 12 000 år tillbaka även om ett exakt århundrade av självklara skäl aldrig går att fastställa.

Metoderna förfinades, anpassades och utvecklades efter de för varje enskild klimattyp rådande förhållanden, svårigheter och begränsningar. Mark röjdes för att gynna just de växter människan ville ha. Grödor importerades och förädlades. Därmed ökade avkastningen och kom snabbt att få en dominerande ekonomisk betydelse där förutsättningarna naturligt var goda, eller av människan kunde göras gynnsamma. Ett exempel på det sistnämnda är höghöjdsodling av potatis i Anderna, där klimatet egentligen är för kallt tack vare nattfrost. Detta löste den finurliga befolkningen* med diken som fylldes med vatten, vilket ackumulerade dagsvärmen och strålade ut denna nattetid.

Jordbruket i en vidare mening föddes således inte plötsligt. Grödor spreds efter gamla handelsvägar och öppnade nya möjligheter. En jordbruksrevolution tog sin början och förändrade i sin tur människors samhälleliga organisation. Den bofasta jordbrukande människan kunde tämja helt andra djur för nya behov. Kor, får, svin, getter och höns var de djur som sattes i människans tjänst, inte minst som livsmedelsresurs.

Kor gav oss mjölk och kött, samt hud och läder. Får gav oss ull, men också mjölk, liksom getterna. Och de gav oss kött på våra bord. Grisen ska heller inte förglömmas och den har inte sällan givits högst status. Av hönsen fick vi ägg, dun och mat. Kort sagt, djuren var satta i vår tjänst.

En ny ekonomi baserad på odling och djurhållning kunde se dagens ljus i och med att människan band sig vid sin odlade jord. Denna nya ekonomi krävde arbetskraft och människor gjordes till slavar.

Samhället hade alltså nått en nivå som förutsatte klasser, försvarsmakt, reglerade arvsskiften, tydliga lagar och en makt som kunde upprätthålla lagen. Allt detta krävde en organiserad styrning, ett överhuvud som ej sällan legitimerade sin ställning genom att med hjälp av religiösa potentater ges en gudomlig upphöjelse. Religionerna fick fastare former, utvidgade ritualer och deras dogmer upphöjdes till lag.

Det som ovan hastigt skissats är den grund det tidiga jordbruket tar sin avstamp från och utvecklas till. Vi ser också hur människans allt mer avancerade och invecklade samhälls- och kulturbyggen inte hade en enda väg att gå, utan kunde ta sig olika uttryck. I olika grad lever dessa vidare även i jordbrukssamhället som mer eller mindre integrerade inslag och på samma sätt lever de vidare än idag av den organisation som skapades i det tidiga jordbrukssamhället.

Vi ser också hur människans allt mer avancerade och invecklade samhälls- och kulturbyggen helt bygger på och är avhängiga de ekonomiska framstegen.

Det är i det tidiga jordbrukssamhället staten som maktapparat uppstår. Den är, som nämnts, till stora delar integrerad med religionen och fungerar som instrument för de härskande och deras behov.

Det är också därför religioner och lagar utvecklas, allt för att möta de privilegierades behov. Lagar stiftas och en dömande makt krävs för att upprätthålla efterlevandet, en repressiv organisation krävs. Allt detta garanterar en ojämlik fördelning av samhällets resurser, med därtill hörande privilegier och makt, och det sätt allt detta ärvs vidare. Allt finansieras genom skatter. För att reglera dem och hålla reda på vad var och en skulle bidra med krävdes ett skriftspråk och matematisk kunskap. Primitiva former fanns länge, men utvecklades till det moderna ur de krav detta tidiga klassamhälle ställde. Utbildning i dessa färdigheter krävdes och ett enkelt skolväsende uppstod, förbehållet vissa exklusiva klassers barn.

Kvinnoförtrycket

Ur klassamhället uppstår också kvinnoförtrycket som ett naturligt led i regleringen av rikedom från släktled till släktled. Att just kvinnan förtrycktes har många förklaringar och omgärdas av spekulationer. En sådan handlar om jordbrukarens syn på världen och skymtar fram i ordet ”säd”.

Mannen sådde sin säd i kvinnan som var den jord i vilken hans barn grodde. Alltså var det hans barn och de var de rätta arvingarna. Naturligt nog var det då sonen som skulle ärva. Rikedom ansamlades på männen, därmed makten och följden blev kvinnoförtrycket.

Kvinnans ”mindre värde” blev en dogm som inte vilade på saklig grund, men som av hävd var den sanning de flesta trodde på. Den sortens fördomar finns över allt i samhället och historien igenom. I dag finns andra dogmer som många har lika svårt att genomskåda, till exempel att det måste finnas privata arbetsgivare för att vi ska ha några jobb! Det måste därför finnas privata vinstintressen, annars vill ingen bli arbetsgivare och vi andra skulle tvingas att håglöst gå omkring och slå dank tills vi dog av svält! Upplysningstiden är ännu inte förbi. Det finns alltjämt mycket att göra!

Jorden är en ändlig resurs som inte bör styckas av. När samhället utvecklas till det vi har i dag handlar ekonomin om annat än jord och om resurser som inte är ändliga på samma sätt. Kvinnoförtrycket spelar därmed ut sin roll.

En röd tråd

Vad vi ser är att som en röd tråd genom historien och all mänsklig verksamhet går ekonomin, hushållningen. Det är en ekonomi som växer och ger möjlighet att fördela de skapade värdena olika bland människorna och kan samlas hos ett fåtal, som därmed skaffar sig förmåga, privilegier och makt att bygga många av de monument som blir vanliga för första gången i de gamla högkulturerna. Många av dem är i dag lagda i ruiner.

Samhället växer på detta sätt fram och organiseras med de strukturer som det kräver för sitt upprätthållande och fortbestånd. Det är strukturer som vi fortfarande känner igen.

Än i dag har vi lagar och polis, som det i dag kallas, domstolar, samt militära organisationer och dessa tillsammans borgar för det nu rådande samhällsystemets fortbestånd med sina klasser, borgerskap och arbetare, på samma sätt som de förr slog vakt om de tidigare samhällssystemen med deras klassindelning, till exempel i fri och slav.


Nästa avsnitt borde logiskt sett handla om det feodala samhället, men en sak måste först behandlas ur ett klassperspektiv. Det är skolan och vad den är och varför den är som den är, vilken funktion den har och varför det den lär ut ser ut som det gör.

* Efterskrift.

Observera att jag inte någon gång använder ordet ”indian”, som faktiskt bör fördömas lika mycket som ordet ”neger”!

Solidaritet i tid och rum


Det har skrivits mycket om den sociala välfärdens nedrustning på senaste tiden. Inte minst om utförsäkringen av dödssjuka. Det är skam på torra land! Det är alliansens politik. Det är en politik som är så fjärran från solidaritet som helvetet är från himlen. Vi lever i ett råare samhälle. Men det gäller inte alla, ty en del kan till och med bli rika på sitt avsked!

Solidaritet är det som i grund och botten håller samman samhället och har hållit det samman sedan urminnes tider. Utan soldaritet skulle vi aldrig ha skapat civilisationerna från början! Men någon Edens lustgård har det aldrig rört sig om sedan odlingen och jordbrukets uppfinnande, eftersom det då plötsligt fanns ett överskott att fördela, fördela orättvist, sälja, köpa, spekulera med och stjäla.

Manna utan sked.jpg

Överskottet skapade grogrunden för klassamhället och därmed en bas för maktcentra, behov av statsapparat och medel för kontroll och förtryck. Det gav också ett utrymme för storstilade byggprojekt till ingen nytta, till stor kostnad och fåtalets glans. Pyramiderna är nog det klarast lysande exemplet på detta.

Här en länk till något att filosofiskt fundera över; ”Frihet eller kollektiv”.

I klassamhället finns alltid de som har det bättre än flertalet och denna orättvisa måste de privilierade och besuttna försvara för att behålla.

Potatisätarna, Vincent van Gogh

Här finns inget utrymme för solidaritet, annat än i bästa fallet inom gruppen. Ju högre upp i hierarkin desto mer tydlig blir egennyttan, egoismen. Broder- och systermord behöver man sällan leta efter i regenters närmsta kretsar i historien.

Solidaritet tycks främst vara en egenskap hos det gemena folket.

Genom historiens lopp har härskare rivit och slitit sönder andras samhällen såväl som sina egna – allt för sin egen vinning. De som har fått betala har alltid varit det vanliga folket, de vanliga människorna, de som saknat varje form av privilegier, ofta ävensom mat för dagen. Vanligt folk, bokstavligt ren kanonmat i krig, men bildligt lika mycket i fredstid. Och i alla tider har motstånd rests mot rådande ordning och än i dag kan vi se djuren som lärare, speciellt som det nu mera är kutym att nöja sig med att knyta näven i fickan, utom undantagsvis och plötsligt, som en blixt från klar himmel.

När den sociala nedrustningen nu sker är det inte för att samhället inte har resurser utan för att dessa omfördelas än mer till de redan besuttna, de rika, de parasiterande.

Solidaritet inte bara mellan oss här och nu levande.

Arktis.jpg

Solidaritet är vår skyldighet att visa även med kommande generationer. Vi får inte förstöra deras livsbetingelser och möjlighet att leva efter sina önskemål. Vi får inte inteckna framtiden, våra barns, barnbarns och deras efterkommandes!

Det vi gör med moder jord och våra kommande generationer är ytterst OROVÄCKANDE!

Oroväckande.jpg

Tidsperspektivet är skrämmande och om du inte klickade på länken närmast ovan så läs en del av Skitts text här nedan:

”För ca 100.000 år sedan vandrade människan ut från Afrika.

För 30.000 år sedan levde vi sida vid sida med neanderthalmänniskan!

För 10.000 år sedan hade vi ännu inga civilisationer, så som vi känner dem i dag.

För ca 5000 år sedan kom högkulturerna i Indusdalen, Mesopotamien och Egypten.

För 1000 år sedan hade vi vikingatiden.

För 100 år sedan var häst och vagn ännu det vanligaste inslaget i västvärldens gatubild. Telefoner fanns, men få hade tillgång till dem.

Själv minns jag 50-talet. Jag minns vevtelefonen med vilken man ringde upp en telefonist och bad henne koppla samtalet till den man ville prata med. Sveriges 4:e största stad klarade sig med tre-siffriga nummer! Automatkopplade samtal kom i bruk först vid denna tid. Att ringa till en annan stad kallades rikssamtal och kostade extra. TV kom. Radion hade bara en kanal, P1!

Jag minns kalla kriget och rädslan för kärnvapenkrig och myndigheternas ”kloka” (läs ”naiva”!) råd om vad man gör om vi bombas med atombomber: ”torka av smörpaketet!” Det var ju synd att man inte hade nåtts av detta råd i Nagasaki och Hiroshima!

Geologiskt perspektiv.

För 10.000 år sedan vek istiden undan från Skandinavien och medförde att Lappland fick de två största jordbävningar jorden har sett, såvitt vi känner till, med en beräknad magnitud på 10,0 på den logaritmiska Richterskalan!Japan fick 9,0.

Utanför norska kusten rasade bottnen ned för en brant och lade sig på Nordsjöns botten. Kusterna runt Nordsjön dränktes i en tsunami som får den japanska att likna en skvalpning i badkaret.

Vilka geologiska katastrofer kan vi förvänta oss inom en kommande 100.000-års period? Ingen vet det! Ändå säger myndigheterna att de har en trygg modell för förvaring under 100.000 år!

Inom de kommande 100.000 åren bör vi statistiskt sett drabbas av ett asteroid- eller kometnedslag med katastrofal förödelse, dock ej knappast av sådana dimensioner som för 65 miljoner år sedan. Men inte ens det går att utesluta. Å andra sidan, om det skulle inträffa behöver människan inte oroa sig mera – hon utplånas.

Det är 25 år sedan Tjernobyl! Ännu är det obeboeligt.

Kort sagt, myndigheterna sitter i kärnkraftsindustrins knä och industrin leker med elden, propagerar för att det den håller på med är säkert och politikerna vet inte mycket bättre än att tro på industrin! Med de fakta som finns måste man vara mot kärnkraften, tråkigt nog. För fanns inte riskerna så vore det en fantastisk lösning på energifrågan. /Skvitt”

Skvitt bifogar en bonusbild

Kvinnodag!.jpg

Solidaritet är att tänka på andra, medlevande och framtiden!



SOLIDARITETSTANKEN

Bloggarna på denna sida står var och en för innehållet i sina inlägg, och alla som skriver behöver inte ha samma åsikt i alla sakfrågor. Alla inlägg skall hålla en god och saklig ton.
.
Uppgifter bör i största mån verifieras med länkar.
.
Bloggarna har inte rätt att bli alltför personliga.
.
Bloggtroll, personliga påhopp, näthat eller andra icke adekvata kommentarer kommer inte att släppas fram. De som vill kommentera bör därför hålla sig till ämnet, för att kunna upprätthålla en seriös diskussion.
.
Gemensamt för alla som skriver på denna sida är att vi bl.a. värnar om alla människors rätt att få leva under goda förhållanden.
.
Vi är alla personer med åsikter åt vänster, och gör gemensam sak med att få den borgerliga regeringen bortvald 2014.
.
Bloggen är alltid öppen för fler intresserade skribenter som vill bidra till förändringarnas vindar. Vi kan aldrig bli för många. Vi söker bloggare med hjärtat till vänster, som vill ingå i vår gemenskap.
.
Vi vill återuppliva Solidaritetstanken, för alla människors lika värde och rättigheter... Gästskribenter är också välkomna med en förfrågan om att få deltaga med inlägg.
.
Alla skribenter på denna blogg har möjligheten att vara med och föra en dialog utifrån inläggen.I de fall en kommentar önskas besvaras av specifik skribent, så skall frågan riktas direkt till den avsedda.
.
Välkommen till en öppen debatt!

ARKIV

'
The Rainforest Site

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 15 andra följare

BLOGGSTATISTIK

  • 28,281 BESÖKARE

%d bloggare gillar detta: