Vårt samhälles utveckling, del 2.


Förra inlägget inleddes med dessa ord:

”Om vi inte känner till vår historia kan vi inte heller förstå vår nutid eller föreställa oss vår framtid.

Ej sällan talas det om vårt samhälle som ett tjuvsamhälle. Många ser det så – just som ett tjuvsamhälle. Många ser på samhället, ser på orättvisorna, dömer ut samhället och önskar sig ett mindre otrevligt och mer rättvist samhälle.

Tyvärr finns det också många som ser samhället just så, men utan att det leder till större reflektion än ett konstaterande att vissa roffar åt sig oskäligt mycket. De inser alltså att de offrar sin del till de som tar för sig oskäligt mycket av kakan, men det stannar vid detta därför att de inte vet hur de ska förändra.”


Här kommer nu fortsättningen.

Initialt beskrivs här jordbrukssamhällets grundförutsättningar för att alls uppstå, nämligen som trevande steg med erfarenheter från ett jägar- och samlarsamhälle som utvecklade nya färdigheter, tekniker och metoder och därtill anpassade sociala strukturer, vilka gav bättre ekonomisk utdelning. All historia om samhällen är nämligen historien om ekonomi och ekonomiska framsteg.

Ekonomi är den faktor som styr allt människan företar sig och mer än så, även om vi inte normalt tänker på det.

Ekonomi är detsamma som hushållande med resurser och är i denna mening så fundamentalt att det faktiskt styr allt liv på planeten, allt från oss människor, till hur de encelliga organismerna fungerar. Vi ser det på hur växterna orienterar sina blad och på ekorrens till synes irrande vägar under födosök, som dock med dagens datorteknik avslöjar en häpnadsväckande effektivitet.

Ekonomi är därför det centrala i varje beskrivning av ett samhälle och kontrollen över ekonomin är också lika central. All historia om människans samhälle är historien om ekonomin och kontrollen över densamma.

Om denna kontroll uppstår alltid en kamp så snart ett samhälle har skapat ett visst överflöd att slåss om och har skiktats i olika intressegrupper. Det handlar om ägandeförhållanden!

En sådan social skiftning i olika sätt att förhålla sig till produktionsmedlen uppstår tidigt i jordbrukssamhället, på grund av, som sagt, de växande resurserna.

Så föds klassamhället. Inte på grund av jordbruket i sig utan fastmer just av de växande rikedomarna. Av det skälet kan ett klassamhälle även skönjas i de nedan nämnda ryttarfolkens kulturer.

Framsteg i det föragrara samhället kom att utgöra grundvalen för ett framväxande jordbrukssamhälle och vi måste därför inleda med att ägna några rader åt det samhälle detta uppstod ur.

Jägar- och samlarkulturer

Redan i jägarkulturen insåg människan att hon kunde främja nyttoväxternas livsvillkor på olika sätt. De kunde rensa bort konkurrerande växter, röja undan träd som skymde solen, de ätbara växternas frö kunde sås på gynnsamma ställen och så vidare, allt för att man senare skulle kunna skörda mer. Men basen för ekonomin låg på jakt och samlande av det naturen själv bjöd på.

Ett kuriöst exempel på ”jordbruk”, eller snarare enkel kultivering, kan hämtas från Amazonas regnskog bland en ursprungsbefolkning* som huvudsakligen lever på jakt och fiske, men främjar vissa grödors livsbetingelser. Men mer än så, dock utan att man för den sakens skull kan tala om jordbruk.

Hos dessa människor finns ett träd vars frukter är mycket uppskattade, men stammen är full med törnen som hindrar människorna att klättra upp och skörda. Alltså planterar invånarna ett speciellt klättervänligt träd intill varje nyfunnen planta av det träd som de inte på annat sätt kan skörda frukterna av. De första vita förvånades över att dessa träd alltid växte tillsammans som ett par, tills sanningen uppdagades.

Odling förekommer alltså i vitt skilda former som inte alltid är jordbruk i reell mening. Gränsen mellan olika former är högst flytande, som exemplet från Amazonas klart visar och alltid anpassat efter människans aktuella levnadssätt, men även vice versa. Detta gäller även i dag i vårt så kallade moderna samhälle och det gällde även då, samt såväl de bofasta som de nomadiserande jägarna/samlarna.

Här bör påtalas att nomadiserande folk rör sig inom ett begränsat område. Så har det alltid varit. De har fasta årstidsbestämda rutter. Att så frön i jorden är därför en mycket gammal uppfinning. Nomadiserande folk sår frön, om än i begränsad skala och skördar nästa gång de passerade förbi under sina vandringar, som bestäms av de olika årstidernas förutsättningar med därtill hörande ekonomiska utfall.

Det rör sig aldrig om ett nomadliv som saknar gränser, varken förr eller nu. Att det från början var så kan vi sluta oss till av de nomadkulturer vi i dag känner, men även genom att göra datormodeller på vad som är ekonomiskt mest lönsamt. Inget tyder därför på att det skulle vara annorlunda förr. Även bland aboriginerna företogs dessa vandringar tills helt nyligen i bestämda rutter. Deras ursprungliga kultur är som ett titthål in i stenåldern och kan betraktas som ett levande fossil i det att de är nästan opåverkade från influenser utifrån. Observera att det inte ligger något nedsättande i detta konstaterande.

Det är optimalt ur ett ekonomiskt perspektiv att uppehålla sig i ett bekant område med kända resurser och nomadiserandet beror uteslutande på att folk flyttar till andra områden inom en ganska snäv yta och av skäl som att olika områden har olika resurser att ta i anspråk vid olika årstider. Åter igen handlar det således om ekonomi.

Nomadiserande och migration är olika fenomen med vitt skilda orsaker. Migration beror på att resurserna tryter där man bor, medan nomadiserande handlar om att nyttja befintliga resurser inom ett större område, vilket gör flyttning ekonomiskt-strategiskt fördelaktigt i ett jägar/samlarsamhälle, ägodelarna få och klasser ett okänt begrepp.

De växande kunskaperna om odlingsteknik leder inte automatisk till de åkrar och ängar vi förknippar med dagens jordbruk. Olika förutsättningar frambringar varierande former av jordbruks- och halvjordbrukssamhällen och är en mix mellan olika ekonomiska lösningar för livets nödtorft. Vi ser än i dag en brokig provkarta på detta runt om i världen, allt från täta regnskogars odlingar till ökenlika områdens oaser, stäppernas enorma fält, salina jordar, subarktiska områden, karga jordar, näringsrika lössjordar och floddeltans översvämningsområden. De olika förutsättningarna skapade skilda jordbrukskulturer.

Människan tämjer djuren

Ett stort ekonomiskt, men alltför förbisett, genombrott kom när människan mot slutet av jägarkulturen symbiotiserade sig med vargen och domesticerade den till de hundraser vi i dag har. Detta inleddes för cirka 15 000 år sedan. Därmed är alltså hunden den äldsta förädlade, förändrade och domesticerade djurarten av alla. Dingon är en halvdomestiserad varg och fördes förmodligen till Australien för 3 500 år sedan via båt, men var halvtam redan innan. Som kuriosa kan nämnas att dingon förekommer både vild och halvtam bland aboriginerna, som har olika ord för dem, fast det är samma djur.

Tämjandet av hästen för omkring 5 500 år sedan fick en kolossal ekonomisk och kulturell betydelse. Den kom snabbt att bli den tidens maskin och fortskaffningsmedel.

Kraften i hästen som förändringspotential kan väl knappast åskådliggöras tydligare än att se på den effekt den hade på de amerikanska stäppernas ursprungsbefolkning* och deras levnadssätt.

För främst Asiens stäppers nomadiserande folk ledde den tama hästen till en totalt förändrad kultur, levnadssätt och jaktmetoder. Förmåga att kontrollera stora områden revolutionerades. En klan kunde växa sig större, kontrollera större områden, organisera sig bättre och försvara sig och sitt territorium effektivare.

I takt med att samhället växte i storlek differentsialiserades detta. Behov av ekonomisk kontroll steg in på arenan i ett samhälle som inte var ett utpräglat jordbrukssamhälle, men väl kulturellt högtstående. Det uppstod således ett klassamhälle.

Tack vare hästen utvecklades därför de ryttarfolkskulturer vi känner från Asien, kimmerier, skyter, hunner, tatarer, med flera. Deras levnadssätt var anpassat till en tidvis hård natur med bistra vinterförhållanden, som inte främjade egentligt jordbruk, men kulturerna frodades trots detta i mer än 2000 år och dominerade tidvis stora delar av Asien och Europa. Mest känd är ju härskaren Djingis Kahn.

Kazakerna var de sista som på 1800-talet gav upp sitt nomadiserande liv, men inte förrän på 1900-talet övergavs det helt i och med att Stalin tvingade dem att inordna sig i sovjetsystemet. Ofta kallas den politiken ”russifiering”.

Handel

Samtidigt med detta utvecklades handeln mot allt mer avancerade förhållanden och till stor del beroende av lastdjur. Ursprungligen rörde det sig om en enkel byteshandel i liten skala och uppstod redan på stenåldern. Den baserades då på vad man behövde för egen del.

Byteshandeln utvecklades dock till en handel med avsikt att byta vidare och man bytte till sig mer än man behövde för att istället avyttra till andra och skapade sig ett överskottsvärde av vilket man kunde försörja sig själv. Detta kom småningom att kräva en mellanvara, den vi i dag känner som penningen. Handelsresanden såg dagens ljus och kan i dess mer utvecklade form betraktas som en särskild samhällsklass. I Nordeuropa dök Hansan upp.

Möjligheten till kapitalackumulation var född och detta skulle långt senare leda till utvecklandet av bankväsendet. Dock var det inte handelsmännen som skapade det, men väl krävde det. Jag hoppas återkomma till detta i senare inlägg.

Jordbruket

Sådd och skörd var som framgår ovan länge känt. Egentligt jordbruk räknar dock sina dagar enbart ca 12 000 år tillbaka även om ett exakt århundrade av självklara skäl aldrig går att fastställa.

Metoderna förfinades, anpassades och utvecklades efter de för varje enskild klimattyp rådande förhållanden, svårigheter och begränsningar. Mark röjdes för att gynna just de växter människan ville ha. Grödor importerades och förädlades. Därmed ökade avkastningen och kom snabbt att få en dominerande ekonomisk betydelse där förutsättningarna naturligt var goda, eller av människan kunde göras gynnsamma. Ett exempel på det sistnämnda är höghöjdsodling av potatis i Anderna, där klimatet egentligen är för kallt tack vare nattfrost. Detta löste den finurliga befolkningen* med diken som fylldes med vatten, vilket ackumulerade dagsvärmen och strålade ut denna nattetid.

Jordbruket i en vidare mening föddes således inte plötsligt. Grödor spreds efter gamla handelsvägar och öppnade nya möjligheter. En jordbruksrevolution tog sin början och förändrade i sin tur människors samhälleliga organisation. Den bofasta jordbrukande människan kunde tämja helt andra djur för nya behov. Kor, får, svin, getter och höns var de djur som sattes i människans tjänst, inte minst som livsmedelsresurs.

Kor gav oss mjölk och kött, samt hud och läder. Får gav oss ull, men också mjölk, liksom getterna. Och de gav oss kött på våra bord. Grisen ska heller inte förglömmas och den har inte sällan givits högst status. Av hönsen fick vi ägg, dun och mat. Kort sagt, djuren var satta i vår tjänst.

En ny ekonomi baserad på odling och djurhållning kunde se dagens ljus i och med att människan band sig vid sin odlade jord. Denna nya ekonomi krävde arbetskraft och människor gjordes till slavar.

Samhället hade alltså nått en nivå som förutsatte klasser, försvarsmakt, reglerade arvsskiften, tydliga lagar och en makt som kunde upprätthålla lagen. Allt detta krävde en organiserad styrning, ett överhuvud som ej sällan legitimerade sin ställning genom att med hjälp av religiösa potentater ges en gudomlig upphöjelse. Religionerna fick fastare former, utvidgade ritualer och deras dogmer upphöjdes till lag.

Det som ovan hastigt skissats är den grund det tidiga jordbruket tar sin avstamp från och utvecklas till. Vi ser också hur människans allt mer avancerade och invecklade samhälls- och kulturbyggen inte hade en enda väg att gå, utan kunde ta sig olika uttryck. I olika grad lever dessa vidare även i jordbrukssamhället som mer eller mindre integrerade inslag och på samma sätt lever de vidare än idag av den organisation som skapades i det tidiga jordbrukssamhället.

Vi ser också hur människans allt mer avancerade och invecklade samhälls- och kulturbyggen helt bygger på och är avhängiga de ekonomiska framstegen.

Det är i det tidiga jordbrukssamhället staten som maktapparat uppstår. Den är, som nämnts, till stora delar integrerad med religionen och fungerar som instrument för de härskande och deras behov.

Det är också därför religioner och lagar utvecklas, allt för att möta de privilegierades behov. Lagar stiftas och en dömande makt krävs för att upprätthålla efterlevandet, en repressiv organisation krävs. Allt detta garanterar en ojämlik fördelning av samhällets resurser, med därtill hörande privilegier och makt, och det sätt allt detta ärvs vidare. Allt finansieras genom skatter. För att reglera dem och hålla reda på vad var och en skulle bidra med krävdes ett skriftspråk och matematisk kunskap. Primitiva former fanns länge, men utvecklades till det moderna ur de krav detta tidiga klassamhälle ställde. Utbildning i dessa färdigheter krävdes och ett enkelt skolväsende uppstod, förbehållet vissa exklusiva klassers barn.

Kvinnoförtrycket

Ur klassamhället uppstår också kvinnoförtrycket som ett naturligt led i regleringen av rikedom från släktled till släktled. Att just kvinnan förtrycktes har många förklaringar och omgärdas av spekulationer. En sådan handlar om jordbrukarens syn på världen och skymtar fram i ordet ”säd”.

Mannen sådde sin säd i kvinnan som var den jord i vilken hans barn grodde. Alltså var det hans barn och de var de rätta arvingarna. Naturligt nog var det då sonen som skulle ärva. Rikedom ansamlades på männen, därmed makten och följden blev kvinnoförtrycket.

Kvinnans ”mindre värde” blev en dogm som inte vilade på saklig grund, men som av hävd var den sanning de flesta trodde på. Den sortens fördomar finns över allt i samhället och historien igenom. I dag finns andra dogmer som många har lika svårt att genomskåda, till exempel att det måste finnas privata arbetsgivare för att vi ska ha några jobb! Det måste därför finnas privata vinstintressen, annars vill ingen bli arbetsgivare och vi andra skulle tvingas att håglöst gå omkring och slå dank tills vi dog av svält! Upplysningstiden är ännu inte förbi. Det finns alltjämt mycket att göra!

Jorden är en ändlig resurs som inte bör styckas av. När samhället utvecklas till det vi har i dag handlar ekonomin om annat än jord och om resurser som inte är ändliga på samma sätt. Kvinnoförtrycket spelar därmed ut sin roll.

En röd tråd

Vad vi ser är att som en röd tråd genom historien och all mänsklig verksamhet går ekonomin, hushållningen. Det är en ekonomi som växer och ger möjlighet att fördela de skapade värdena olika bland människorna och kan samlas hos ett fåtal, som därmed skaffar sig förmåga, privilegier och makt att bygga många av de monument som blir vanliga för första gången i de gamla högkulturerna. Många av dem är i dag lagda i ruiner.

Samhället växer på detta sätt fram och organiseras med de strukturer som det kräver för sitt upprätthållande och fortbestånd. Det är strukturer som vi fortfarande känner igen.

Än i dag har vi lagar och polis, som det i dag kallas, domstolar, samt militära organisationer och dessa tillsammans borgar för det nu rådande samhällsystemets fortbestånd med sina klasser, borgerskap och arbetare, på samma sätt som de förr slog vakt om de tidigare samhällssystemen med deras klassindelning, till exempel i fri och slav.


Nästa avsnitt borde logiskt sett handla om det feodala samhället, men en sak måste först behandlas ur ett klassperspektiv. Det är skolan och vad den är och varför den är som den är, vilken funktion den har och varför det den lär ut ser ut som det gör.

* Efterskrift.

Observera att jag inte någon gång använder ordet ”indian”, som faktiskt bör fördömas lika mycket som ordet ”neger”!

Annonser

6 Responses to “Vårt samhälles utveckling, del 2.”


  1. 1 HEMIMAMMA april 20, 2011 kl. 5:06 f m

    Lika bra som alltid Mäster Skvitt!! Tumme förstås!

    • 2 skvitt april 20, 2011 kl. 5:16 f m

      Vad du smickrar!;-)Dags att säga det, din nya bild är jättebra och du är verkligen vacker på den!Kram på dig!/Skvitt

  2. 3 HEMIMAMMA april 21, 2011 kl. 11:33 e m

    Nu var du snäll =0) och jag tackar ödmjukt för dina ord, men jag vill hävda att jag är vackrare på insidan.

  3. 4 superzeke april 22, 2011 kl. 1:11 f m

    Super, jag är rätt så dålig på historia så perfekt meden enkel beskrivning så här :-)Janne

  4. 5 Skolelev oktober 14, 2011 kl. 10:58 f m

    Denna underbara text hjälper mig jättemycket att förbereda mitt tal i Svenskan ^^ Är lite svårt att hitta så här bra, innehållsfulla texter som den här som fortfarande är lätt att läsa och förstå ^^

  5. 6 skvitt oktober 14, 2011 kl. 8:58 e m

    Du har en ännu bättre text här:
    http://www.marxists.org/svenska/huberman/1936/rikedomar.htm

    Det är en hel bok!
    /Skvitt


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




SOLIDARITETSTANKEN

Bloggarna på denna sida står var och en för innehållet i sina inlägg, och alla som skriver behöver inte ha samma åsikt i alla sakfrågor. Alla inlägg skall hålla en god och saklig ton.
.
Uppgifter bör i största mån verifieras med länkar.
.
Bloggarna har inte rätt att bli alltför personliga.
.
Bloggtroll, personliga påhopp, näthat eller andra icke adekvata kommentarer kommer inte att släppas fram. De som vill kommentera bör därför hålla sig till ämnet, för att kunna upprätthålla en seriös diskussion.
.
Gemensamt för alla som skriver på denna sida är att vi bl.a. värnar om alla människors rätt att få leva under goda förhållanden.
.
Vi är alla personer med åsikter åt vänster, och gör gemensam sak med att få den borgerliga regeringen bortvald 2014.
.
Bloggen är alltid öppen för fler intresserade skribenter som vill bidra till förändringarnas vindar. Vi kan aldrig bli för många. Vi söker bloggare med hjärtat till vänster, som vill ingå i vår gemenskap.
.
Vi vill återuppliva Solidaritetstanken, för alla människors lika värde och rättigheter... Gästskribenter är också välkomna med en förfrågan om att få deltaga med inlägg.
.
Alla skribenter på denna blogg har möjligheten att vara med och föra en dialog utifrån inläggen.I de fall en kommentar önskas besvaras av specifik skribent, så skall frågan riktas direkt till den avsedda.
.
Välkommen till en öppen debatt!

ARKIV

'
The Rainforest Site

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 15 andra följare

BLOGGSTATISTIK

  • 28,419 BESÖKARE

%d bloggare gillar detta: